Kan Bianca Ingrossos stalker få rätt? Experten svarar

Det var i augusti tidigare i år som en nu 39-årig man dömdes till fängelse, bland annat för att ha utsatt entreprenören Bianca Ingrosso för stalking. 

LÄS MER: Bianca Ingrossos stalker ute från fängelse – läs första orden

Bianca Ingrossos stalker ute från fängelse

Efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff och även fått dagarna han suttit häktad avräknade så släpptes han ut från fängelset den 9 december 2025. Enligt TV4 är han villkorligt frigiven, och om han skulle dömas för ny brottslighet fram till sommaren 2026 så kommer han också att behöva avtjäna den villkorligt frigivna tiden.

När stalkern släpptes fri så uppdaterade han omgående sina sociala medier, och där berättade han om sina planer. Han menar att anklagelserna mot honom är falska och att han nu kommer att bevisa sin oskuld.

Mannen har tidigare överklagat sin dom till Svea hovrätt som valde att fastställa tingsrättens dom.

"Det som kommer ske nu är en klagan över domvilla till Högsta domstolen och därefter en klagan till Europadomstolen gällande kränkning av artikel 7 i EKMR. 10 av 11 åtalspunkter är nämligen inte ett brott enligt praxis", skriver han och fortsätter:

"Alldeles oavsett om jag hade gått till Grand hotell, Sturehof när hon var där så är det inget brott enligt praxis att ovälkommet dyka upp på allmänna platser (NJA 2000 s 661)."

Han kallar hela ärendet ett "pr-trick" och menar att det helt enkelt var ett sätt att få tittarsiffror för Wahlgrens värld. 

LÄS MER: Bianca Ingrossos stalker – son till en av Sveriges farligaste män

Experten om Bianca Ingrossos stalker – kan han få rätt? 

Adam Borg är advokat, och för Nyheter24 reder han ut de begrepp som Bianca Ingrossos stalker menar ska rentvå hans namn.

– För att domvilla ska kunna bli aktuellt måste han visa att domstolen gjort ett grovt rättegångsfel för att domen ska kunna undanröjas. Rent förenklat innebär ett grovt rättegångsfel ett mycket allvarligt fel från en domstols sida vid tillämpningen av de regler som gäller för domstolens handläggning av en process. Ett grovt rättegångsfel kan till exempel handla om att en domare har varit jävig/partisk. Det måste även antas att det grova rättegångsfelet har påverkat utgången i målet för att ett klagomål över domvilla ska vinna bifall.

Borg ser inget riktigt påstående om vad som utgjort ett grovt rättegångsfel i stalkerns text.

– Endast en mycket liten andel av alla klagomål över domvilla som kommer in till Högsta domstolen vinner bifall, och utan att vara insatt i hans försvar så är det rent statistiskt inte sannolikt att han når framgång med sin klagan, säger Adam Borg till Nyheter24.

Advokat Adam Borg: "Väldigt osannolikt"

I sitt inlägg på Instagram hänvisar stalkern till artikel 7 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Borg berättar att artikel 7 handlar om rättigheten "Inget straff utan lag” och i artikeln framgår bland annat "Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt."

– Som jag förstår hans text menar han att 10 av 11 åtalspunkter inte utgör brott enligt nationell praxis (ett rättsfall från Högsta domstolen som han hänvisar till) och att hans rättighet enligt artikel 7 kränkts. Utan att vara särskilt insatt i målet kan jag utifrån Svea hovrätts dom konstatera att han dömdes för åtta fall av ofredande, ett fall av sexuellt ofredande och två fall av olaga hot (delgärningar som tillsammans blir 11 åtalspunkter). Både hovrätten och tingsrättens bedömning var att delgärningarna utgjorde ett led i en upprepad kränkning av integritet och att gärningarna sammantagna konstituerar brottet olaga förföljelse.

Adam Borg förklarar också varför han tror att det är väldigt osannolikt att Europadomstolen skulle anse att hans rättigheter kränkts. Samtliga av de brottsrubriceringar som stalkern dömts för finns med i brottsbalken och alltså utgör brott enligt svensk nationell rätt. 

–  Han har inte heller endast dömts för att "ovälkommet dyka upp på allmänna platser" som han skriver om utan nästan samtliga av de åtta punkterna om ofredanden handlar även om oönskade kontakter via sociala medier, som enligt etablerad nationell praxis utgör ofredanden. Att Europadomstolen skulle anse att hans rättigheter enligt artikel 7 kränkts är väldigt osannolikt, säger Adam Borg till Nyheter24.