Gav jag allting i mitt liv lika mycket energi som jag ger Love is blind Sverige hade ni fått se på nästa Oppenheimer.
Jag har tidigare nämnt att många länder ligger i framkant gällande realityprogram då vi svenskar verkligen är ganska lagom när det kommer till att sticka ut. Men när det kommer till Love is blind så sopar vi fullkomligt mattan med resten av världen.
Klicka här för att följa oss på GoogleJävlar vad vi levererar – och så även nu den tredje säsongen.
Ibland undrar jag varför jag utsätter mig för program som dessa. Jag älskar ju skiten samtidigt som att jag kan må så fruktansvärt dåligt av dem. Och just denna säsong utklassar de två tidigare när det kommer till stela situationer och scener som får mina inre organ att vrida sig.
Men vet ni vad – jag tycker att många tv-tittare har dömt vissa personer för snabbt. Och det leder mig in på Daniel Fjäll.
Så fort jag såg Daniel och hörde hans Norrköpings-dialekt visste jag att detta är en kille som produktionen kommer att fokusera mycket på samt klippa på ett sätt som absolut inte kommer att vara fördelaktigt. Daniel better buckle the fuck up för internet kommer att komma efter honom som ett stim pirayor nu.
Och ja... så blev det ju minst sagt.
En av Daniels främsta sidor, som är så pass framträdande och dominant att den överskuggar resten av hans goda sidor – det är att han är väldigt självcentrerad och leder in precis alla diskussioner och samtalsämnen på sig själv.
Oavsett vilken relation man har till en sån person så blir det hela tillslut outhärdligt.
Som det narcissistiska as jag själv är så hatar jag inte heller att prata om mig själv – men som vuxen måste man ibland bli bra på att göra saker man inte vill. Exempelvis fråga frågor till personen man dejtar.
Men vet ni vad... takes one to know one. And here – I don't feel it? Jag känner inte alls av samma sidor hos Daniel. Till skillnad från mig som skiter i andra så kommer inte Daniels beteende från en dålig plats. Han är ärligt talat ganska rar och snäll.
På balkongen i det femte avsnittet berättar han lite kring sin uppväxt och förklarar då att mycket av hans karaktär kommer hemifrån. Och vad vet egentligen vi – Daniel kanske inte fått så många frågor om sig själv och kanske fick attackprata om sig och sina intressen redan som liten knodd. Lite som de barn som aldrig fick äta godis för att sedan som vuxna "inte kunna ha godis hemma för att man käkar upp det".
Daniel slänger också med citat som "bilens framruta är större än backspeglarna" som också är typiskt personer som måste applicera citat och saker som andra sagt för att man själv inte vet vilket ben man ska stå på.
Kan man hitta en och annan självhjälps-bok i Daniels bokhylla där hemma? Har påven rolig hatt och spelar de alldeles för hög musik ute på Stockholms restauranger varje gång man är ute på en aw?
Ja.
Fästmön Johanna Storm (som förtjänar ett Nobelpris för sitt tålamod. Aldrig jag har sett någonting liknande) har flera gånger valt att poängtera Daniels ickeintresse kring att ställa frågor och säger att hon ska hjälpa honom med det här.
En så kallad "grön flagga" på Daniel är att han inte blir sur eller irriterad när det här tas upp utan man ser att han genuint blir besviken på sig själv. Han hatar antagligen själv att han är så här.
En sak tittarna bör veta är att vi alla har ganska osofta sidor som vi behöver jobba med – men inte alla kan hantera kritik kring ens karaktär på ett bra sätt och faktiskt jobba med sig själva istället för att skylla ifrån sig på sin omgivning.
Jag kanske får äta upp min hatt men jag tror på Daniel och hoppas att han bevisar att man faktiskt kan förändras.
