Oavsett vad man gillar eller inte gillar kan man inte förneka det faktum att Farmen 2026 levererat sedan dag ett. Redan från början var man spänd på detta i och med alla nya ändringar för i år.
Bara det att män och kvinnor kan möta varandra i fysiska kamper gjorde mig oerhört pirrig. Men när det väl drog igång – då drog det igång på riktigt.
Andra dagen. Lyssna nu – andra dagen. Inte veckan. Dagen. Blir det politikbråk som seriöst skakade gården.
Mecklaren råkade kläcka ur sig ett och annat som de andra uppfattade som både homofobiskt och kränkande. Enligt flera deltagare sades saker som produktionen inte valde att ta med. Mycket hade med HBTQI-sfären att göra vilket bland annat fick Vanessa att bryta ihop och lämna middagsbordet.
– Jag kommer inte ha någon relation med honom någonsin, berättade hon för mig i en intervju.
Stephanie Hönig skrattade åt den unga Tindra Bohte när hon skulle försöka hugga ved och skällde på henne när hon inte åt upp maten. Hon domderade ganska friskt kring arbetet och jag kände från början en klump i magen över denna donna.

Det man dock insett senare är att... Tindra åkt iväg för att leva på en gård ute i skogen, trots att hon aldrig ens täljt en grillpinne. Gör man det får man nästan ta att folk skrattar åt en. Kalla mig hemsk men kom igen?
Och anledningen bakom Stephanies oro kring maten var enligt andra deltagare för att hon helt enkelt ville att Tindra skulle äta.
Gällande byggandet så tycker man till en början att Stephanie domderar och kör över folk. Men det man inser sen är att det finns vissa som inte jobbar alls. Grejer hon bygger bli också bra?
Stephanie hamnar på Torpet och jag ska säga att det är här hon blommat ut för oss tittare.
Jag vet jag vet, hon ÄR ju en ångvält. En tysk isbrytare som klyver isen hon har framför sig. Men hon är också rättvis och likadan mot alla. Går hon i klinch med någon, and boy she does – så fightas det klart och sedan blir man vän med varandra.
Hon och Angelica Johnsen skrek på varandra rätt ordentligt. Dock hör jag inga taskiga personpåhopp eller vassa gliringar. Det är heta temperament och och en fistfight dit ingen har med sig en kniv.



Men när de sedan har promenerat bort det hela, då bygger de häststaket tillsammans där Stephanie ger Angelica instruktioner och låter henne bygga för att Angelica själv ska se att hon klarar av det. De skojar, småsurrar, bygger och avslutar med en hight five.
Det är inte alltid lugnt eller vackert – men det är rakt, schysst och ärligt.
Nu vet jag inte vad som vilar i framtidens sköte – men jag tror ärligt att jag kommer att måsta lägga mig platt och säga att jag, som säkert många andra, dömde ut Stephanie för snabbt.
Så, förlåt som fan – och snälla gör mig inte besviken för jag orkar inte käka fler hattar.

