"Det var sex, drugs and rock 'n' roll"

1984 var Janique Svedberg 16 år gammal. På en nattklubb i Göteborg stötte hon ihop med sin blivande fästman, gitarristen Jean Beauvoir. Han var på turné med Bruce Springsteen och de hade precis avslutat en spelning på Ullevi.

- Så här snygga killar finns det inte i Göteborg tänkte jag, han måste vara från Stockholm. Men det visade sig ju att han var amerikan, säger Janique Svedberg när Nyheter24 träffar henne på Lydmar hotell.

Jean Beauvoir frågade henne om hon ville göra bandet sällskap till Tyskland.

- De smugglade in mig i Tyskland, jag hade ju inte tagit med mig mitt pass eller någonting. Så jag fick ligga gömd i en av de fällbara sängarna. I turnébussen visade de porrfilmer och jag satt bara och gapade, hade ju aldrig sett sånt förr.

När de anlände till Tyskland förstod Janique att det inte var vilket litet coverband som helst hon var ute och reste med.

- Jag förstod först inte riktigt vilka de var först. Men när vi kom till Tyskland och de spelade för 60 000 personer började jag förstå.

Jean Beauvoir tog med sig den unga göteborgskan till USA och paret förlovade sig. Förhållandet höll i tio år.

- Det var de snabbaste åren i mitt liv. Jag hade så fruktansvärt roligt hela tiden.

Under de lyckliga åren med Jean Beauvoir lärde hon känna personer som Bono, Prince och David Bowie. Människor hon än idag umgås med.

- Bono och David Bowie är verkligen jordnära. Äter alltid med sitt crew, är väldigt givmilda och donerar pengar. Bono älskar konst och vi talar ofta politik och världshändelser. Han är här och nu, det är det som är så underbart.

- Prince går aldrig utan make up. När han kommer in i ett rum ska det synas, och gör det inte det så vänder han och går in i rummet igen. Alla har sina egna stilar, det är lite av charmen.

Konsten har en stor del i Janiques liv. Till vardags driver hon bland annat ett välbesökt och framgångsrikt galleri med världsberömda konstnärers verk på väggarna.

Vad är konst för dig?

- Vad som helst. Bara det kommer från hjärtat så är det konst, även om det är en bajskorv på golvet.

Vad tycker du om Anna Odells konstfilm?

- Om hon kallar det konst och kan stå för det så är det konst. Vem kan avgöra vad som är konst om inte konstnären själv. Dessutom tycker jag att debatten kring konst och konstverk är konst i sig.

Har konstnärer ett samhällsansvar?

– Ja, just att dokumentera samhället och sin samtid. Det kan vara genom musik, poesi eller tavlor. Så har det varit i alla tider.

Du har tagit mycket droger i ditt liv, är det vanligt bland de kändisar du umgås med?

- Det är jättemånga kändisar som tar det. På 80-talet när jag var ute och turnerade så gjorde alla det. Det var ovanligare att inte göra det. Främst kokain. Det var verkligen sex, drugs and rock´n´roll.

Idag är du helt ren, är du nöjd med ditt liv?

- Det har varit upp och ner hela tiden. Jag har haft så mycket pengar att jag har kunnat bada i dem, och jag har förlorat allt, fått börja om, byggt upp allt igen. Det är ingenting dåligt i det, det är en lärdom. Idag är jag otroligt lycklig.

Vad finns kvar av den 16-åriga Göteborgstjejen som hoppade på E-street Bands turnébuss 1984?

- Nyfikenheten på livet. Jag säger aldrig nej, inte då och inte idag.