Regelbrottet i Robinson – därför är Charlie inte den enda boven i dramat

Det var under kvällens avsnitt av Robinson som den 34-årige Charlie Wiberg kastades ut från Robinson efter att ha sagt lappjävel till den Kiruna-födde Wilmer Tuoremaa, 22. 

Att Charlie under tävlingens gång inte varit någon solstråle är väl ingenting som kom som någon chock. Men lappjävel? Visst att vara hungrig, less och trött men det är djupt oroande att de orden ligger så högt uppe i gommen på honom att han helt enkelt kastar ur sig det efter en tävling. 

Jag har träffat på många killar som Charlie genom mina dagar och oftast är deras otrevliga ton ett tecken på osäkerhet. Och det mest utstickande med dem är att de försöker vara just utstickande genom att vara svåra och otrevliga. Annars reduceras de i sina egna ögon till att bli ingen alls....

Det är därför denna typ av man ofta läser hitta sig själv-böcker eller böcker skrivna av prestationsmänniskor som bestigit alla de svåraste bergsväggarna i världen, brottats med krokodiler och klarat "NAVY SEAL"-utbildningen med förbundna ögon och hoppandes på ett ben. 

(Charlie har mycket riktigt med boken "Can't Hurt Me" av David Goggins)

De söker någon slags förebild i dessa böcker vars personlighet och karaktär de försöker att applicera på sig själva. Men många gånger blir det svårt och du framställs som en skitstövel som istället åker ut med huvudet före från Robinson (som är betydligt enklare än en NAVY Seal-utbildning). 

Men. Och ja, det finns ett stort men här. 

Charlie har haft sina moments där en snäll, omtänksam person med glimten i ögat sticker fram. Det känns som att denna pålagda, hårda yta trycker tillbaka en rätt skön kille. Men den jäveln är han inte redo att släppa fram ännu. 

Och det han sa till Wilmer, ja det är ju självklart under all jävla kritik. 

Någon som stått upp mot dessa otrevliga fasoner är Tove Dalsryd. Tove är en hårding som inte är rädd för att sätta sig emot macho pacho. Och en macho pacho är inte så farlig i flocken så länge han är ensam. 

Men sen kliver Pelle Lilja in. 

Jag är fullt medveten om Pelles imponerande prestationer inom försvarsmakten. Det kan ingen ta ifrån honom. Men det faktum att han skryter om det hela konstant gör ju tyvärr att det blir lite stridspitts-varning? 

Det sättet han går på Tove (som absolut också är en baddare på att käfta/älta), ljuvlyssnar på hennes och Ylvas samtal i skogen osv börjar bli lite obsessive? När han höll på att förlora i en tävling började han att göra chins tills han tappade greppet för att på något sätt inte bara lägga sig platt och erkänna sig besegrad. 

Som löken på laxen försvarar Pelle Charlie in i det sista trots det han hört honom säga? I ett sånt här läge kanske jag kan tycka att man kan dra sin älskade ryggdunk i sin broders rygg och säga att så där säger man inte?

Pelle är säkert han också en skön kille hemma i Sverige men i år har han visat tämligen konstiga sidor på ön....

Så nej, trots allt som hände så är Charlie inte enda boven i allt Robinson-drama – det finns fler på ön simmandes i samma damm.