Fredag 30 Jul
Stockholm

"Vill inte vara gnällspik med i-landsproblem"

Nyheter24:s Quetzala Blanco om den nya stalkinglagen.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer

I början av oktober trädde den nya stalkinglagen i kraft. Det är alltså förbjudet att kartlägga och systematiskt förfölja personer. (Delvis är det slutraggat på krogen om vi säger så. Skoja). Första gången jag fick ett dödshot var i mejlform. Jag var väl 24 år eller nåt sånt, jobbade på Expressen och hade råkat reta upp fel person.

Läs: en knäckt fjortisbrud som ville slakta mig och skrev att hon skulle njuta när jag halshöggs ("på en scen").Det var väldigt blodigt och inte särskilt trevligt, så jag polisanmälde och ingenting hände, så klart. Tack och hej, ha det gott, sa de på stationen. Man lägger inte massa energi och pengar på att leta rätt på nån med en hotmailadress med massa smileys och skit i. Därefter kom det något obehagligt från en nazistgrupp som kallade sig för NSF. Jag lät det vara, för man blir hårdhudad och tuff och stark av att varje dag få hatmejl och elaka kommentarer. Det blir ens arbetsmiljö och man biter ihop för man vill inte vara en gnällspik och prata om sina i-landsproblem.

Skulle jag sitta i kassan på ICA och varje dag få höra att jag var värdelös, dålig, en förlorare eller att man har allt från risig killsmak till fult hår skulle jag säkert göra samma. Bita ihop och knyta nävarna till knogarna blir vita och svälja. Så gick åren och plötsligt fick en riktig galenpanna korn på mig. Hon hade, visade det sig senare, stalkat och hotat människor i flera år. Hon telefonterroriserade mig, ringde till kontoret från porttelefonen på kvällarna när jag jobbade över sent, skrek till mina kollegor att jag var, ja alla möjliga vidrigheter. Någon kväll ringde hon och berättade att hon kunde se mig på kontoret, hon berättade vad jag hade på mig, hon visste var jag och min sambo bodde, hon yrade om att mitt hem var en vapengömma (!) och gud vet vad.

Och jag vågade inte polisanmäla henne för jag ville inte ge henne någon uppmärksamhet överhuvudtaget och jag var livrädd för vad hon kanske skulle ställa till med. Så plötsligt en dag blev hon bara tyst. Det bara stannade. Hade hon flyttat fokus över till någon annan? Nej, långt senare fick jag veta att en grovt kriminell gängmedlem hade bett henne att hålla sig borta från mig. Bara så. Inget hot. Bara ett "lägg av" från rätt person. Jag kunde sova på nätterna igen.

Jag vågade ha ytterdörren öppen om min killes barn var ute och spelade fotboll på gården. Bara ett "lägg av" från rätt person, som i det här fallet var så långt ifrån farbror Blå man kan komma. Så enkelt och effektivt.

Kommentera
Kopiera länk
Dela