"Den här årstiden är ett helvete"

Det vankas vår. Jag ser det när jag möter folk med tunna jackor som hackar tänder och fryser. Det är fint väder, men det är inte bra väder, det finns en skillnad där som många otränade ögon missar när de tittar ut genom fönstret. Solglasögonen är framme också och det är ju härligt, nu slipper vi ögonkontakt. Det syns verkligen på människor att de är glada. Den här årstiden är den klart bästa, det är strax innan sommaren, innan det börjar känns som att allt snart är på väg att ta slut igen.

En kvinna sitter med en barnvagn på torget i Vällingby med vinterjacka, halsduk, solgasögon och en glass i handen. Inte ens under hennes förlossning kan det ha känts mer krystat. Det är rent desperat, hon fryser som aldrig förr när hon sitter där, men det gör inget, det är vår och vinden ska inte få sätta stopp för hennes vårkänsla.

För min egen del är den här årstiden ett helvete. Jag har nämligen ”hårda” linser vilket gör att jag är väldigt känslig för ljus och damm/sand. Ni kan inte förställa er hur det är att ha hårda linser och få något dammkorn i ögat. Det känns ungefär som att bli huggen med en kniv rakt i ögat. Det gissar jag i alla fall.

När man gnuggar ögonen för att få ut det där sandkornet så är det som att någon vrider om kniven, igen och igen. Kan det varit så här de torterade under Djingis Khan-eran på 1200-talet? Det är sand och salt precis överallt efter vintern. I kombination med vårvinden så blir varje promenad som att jag tar mig genom en sandstorm ute i öknen.

När jag går på gatan på väg till tunnelbanan kollar jag ner, kisar och drar upp jackar för munnen. Jag går lite sidledes, nästan som att jag tacklar vinden. När jag kommer fram ställer jag mig ofta i lä och pustar ut. En bra dag innebär att jag inte fått något i ögonen och det i sin tur innebär att jag köper en lott.

En kompis föreslog att vi skulle käka en glass häromdagen. ”Kom igen, vi sätter oss i solen, käkar glass, det blir mysigt”. Jag protesterade, ”nä, det är för kallt”. Egentligen hade jag inget emot att frysa, det var bara det att jag inte orkade sitta där och bli huggen i ögat av sand.

Jag avundas den där kvinnan som satt där med glass i handen och frös.