Näthatet krossade oss

Och så stod vi där. Med vårkärlek i läsarnas händer.

– Dumpa honom, du är värd bättre, skrev anonym.

Hans telefon ringde en dag. Jag fick en utskällning. Jagskulle tydligen ha gått hem till vår lägenhet med någon kille jag träffat på nattklubben Solidaritet. Jag hade inte ens varit där den natten. Han var ändå ledsen på mig över denna osanning. Efter mycket om och menkom vi fram till att personen i fråga läser min blogg, för han kunde barabeskriva de detaljer man ser. Inte hur det faktiskt såg ut. Eller hur jag var.

Men läsaren hade lyckats starta något. Svartsjuka. Funderingar kring oss. Något vialdrig hade startat på egen hand. Allt för en jävla läsares skeva idé. 

Vi gjorde slut. Till slut. En stor del av vad som krossade oss, mig och mitt ex, var offentligheten. Jag hade en ganska stor blogg på den tiden. Han var huvudämnet där och i mitt liv.

Det kan gå längre än en krossad relation. Hanna Rosenberg påbörjade behandling i veckan. Hon krossades av AnnicaEnglunds läsare. De tycker att hon är för tjock. Hanna är inte för tjock. MenAnnicas läsare kanske borde skaffa lite tjockare hjärnor.

Jag kan väl någonstans känna att det eviga tjatet om att manska vara naturligt vacker och lyckligast av alla är det som knäcker oss. För när vi är normalviktiga,osminkade och har oborstat hår haglar kommentarerna in. Kommentarerna om huroperfekta vi är. När det egentligen är våra naturliga färger ni ser. När vi harett perfekt förhållande vill någon förstöra det. 

Jag är stark nog att borsta av mig det i dag. Men alla är inte det. Och jag är inte det alla dagar. Det skainte behöva krävas av oss att vi ska vara starka i ett sånt här sammanhang. Vadsom dock ska krävas är att alla där ute rannsakar sig själva och tänker enextra gång innan man trycker på ”Skicka”.

Du kan förstöra en persons liv med din jävla skeva syn.