Söndag 17 Okt
Stockholm

Bianca: "Jag ska försöka vara lite mindre av en idiot"

Bianca Meyer om hur hon har förändrats under 2012 och hur hon ska fira in det nya året.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer

Det är årets sista dag. Kring nyår blir jag nostalgisk och blödig och allt känns lite sådär ödesmättat. Mitt liv har förändrats drastiskt under det här året. I februari tog jag in på Källhagens värdshus själv och "firade" min födelsedag. Jag åt femrättersmiddag, drack två flaskor vin, grät, läste Strindberg och Eckhart Tolle (den senare håller vi tyst om okej?). Jag bestämde mig för att har inte saker och ting ordnat sig så tar jag livet av mig när jag fyller 25. Vilket förstås var en lögn. Hur deprimerad jag än var skulle jag aldrig begå självmord. Jag är alldeles för rädd för fysisk smärta. Dessutom krävs det planering och handlingskraft för en sån sak. Jag är sämst på framförhållning och skjuter på deadlines på en närmast sjuklig nivå så det hade bara blivit att jag prokastrinerat det där självmordet ändå. I vilket fall så är jag lycklig och tillfreds med livet nu. Jag får identitetskris bara av att se det på pränt. Jag har varit ett emo så länge att jag tycker det är lite ofint och oförskämt att må bra.

Allt jag ville förändra i mitt liv under det här året har jag lyckats med. Visserligen var det rätt basala krav jag hade på mig själv, typ: Du ska kunna försörja dig och klara av att bo själv. Du ska gå upp ur sängen varje dag. Kanske ta en dusch vid festliga tillfällen. Nåväl. Jag klarade det och för det tycker jag att jag är en jävla stjärna!

Till nyår hör nyårslöften. Mitt är detsamma varje år. Att försöka att vara lite mindre av en idiot. Hittills har jag inte lyckats med den saken men jag tror att jag kan göra det 2013 eftersom jag varit en sån exceptionell idiot under 2012. Jag avslutade det här året med att ta en cigarett i en dunderlyxig lägenhet i London. Inte min egen såklart, jag är frilansskribent, alltså halvtidsarbetslös i folkmun. Det var min väninnas våning. I vilket fall så låg lägenheten på bottenvåningen och jag sket i att stänga fönstret när jag rökt upp. Istället gick jag och la mig i godan ro. Sov som ett barn. Givetvis blev det inbrott. Min väninna blev av med cirka allt och jag med mitt pass, i perfekt timeing när Svenska ambassaden har stängt en vecka.

Det nya året kommer jag fira in men den snyggaste kille jag någonsin sett som jag tvingat att bli ihop med mig. Igen, vilken jävla stjärna jag är! Den här killen är så snygg att när det blir officiellt att vi är ihop (imorgon!!!) så är jag orolig över att det kommer skölja en kvinnlig unge Wherters-våg över Stureplan. Är det ovanligt tomt på tjejer på Riche i januari så vet du att jag hade rätt.

Och är man en av de där tjejerna eller är olycklig av helt andra anledningar: Det blir bättre. Jag lovar. Och nu ska jag bli lite sådär melodramatisk och pampig som jag blir kring nyår och citera Rilke: "You, sent out beyond your recall, go to the limits of your longing / flare up like flame / let everything happen to you, beauty and terror.. Just keep going. No feeling is final." Om jag fick bestämma är det med de raderna i bakhuvudet som du går mot 2013.

Med all min kärlek och förhoppningar om att det här året blir ditt vackraste hittills.

Kommentera
Kopiera länk
Dela