Han hånskrattade när jag sa ifrån

Det här är till alla stånd jag haft i ryggslutet på krogen.

Jag har en sak att berätta för er, killar.

För ett tag sedan pratade jag med några vänner om hur jobbigt det är som tjej att varje gång man är ute och dansar få ett stånd tryckt mot rumpan.

Männen i gänget blev förvånade och undrade om detta verkligen var sant. Ja. Det är sant. Och det händer varje gång.

Det är en jävligt obehaglig känsla att i förväg veta, att när jag befinner mig i en bar eller på ett dansgolv, är det nästan garanterat att någon kommer ta sig rätten att röra vid mig. Jag tror inte killarna som gör det här förstår den obehagskänslan. Men det är dags att börja fatta. Du har aldrig rätt att ta på mig om jag inte sagt att det är okej.

Bara för att jag står och shakar loss med mina vänner på dansgolvet är det inte en invit till att du ska komma fram och trycka ditt stånd mot mig.

Förra veckan var jag med om en liknande händelse i kön in till Gröna Lund. Jag och mina vänner skulle se Veronica Maggio. Vi såg fram emot en tjejkväll i vårvärmen och ville bara njuta av bra musik. Men i kön känner jag en kropp tryckas mot mig.

Visst, det var kö och mycket folk, men det var inte SÅ pass trångt att det krävde att mannen i kön skulle stå och trycka sin kropp mot min. Jag frågade om mannen kunde vara så snäll och inte stå så nära. Jag blev bemött med ett hånskratt.

Oavsett om du blir sugen på att ta på mig eller trycka ditt kön mot min kropp så har du ingen rätt att göra det. Det är fel och så äckligt.

Jag är trött på att konstant behöva flytta på mig eller ryta ifrån för att undvika det här.

Snälla killar, håll era stånd i styr.