Filmrecension: Seg och kall väntan på räddning
En skildring av en polarexpedion som går fel hade kunnat bli hur spännande som helst. Men "Against the ice", som baseras på en verklig händelse, blir mest en lång, seg och isig väntan.
Genre: Drama.
Premiär: 2 mars på Netflix.
Medverkande: Nikolaj Coster-Waldau, Joe Cole, Sam Redford med flera.
Regi: Peter Flinth.
Speltid: 1 timme och 43 minuter.
Åldersgräns: 13 år.
Betyg: + +
Det är 1909 och den danske polarfararen Ejnar Mikkelsen leder en expedition till Grönland. Syftet med resan är att motbevisa USA:s påstående om att Grönland egentligen bestod av två öar, varav den nordöstra skulle tillhöra just USA. Resan går också ut på att försöka hitta de bevis som en tidigare, förolyckad, expedition samlat in.
När Mikkelsens skepp Alabama ligger i vinterhamn ger sig Mikkelsen i väg på en expedition i expeditionen. Hans mest erfarne kollega har dock tyvärr förfrusit tårna med amputation som följd och kan inte följa med på den farliga resan. Den ende som anmäler sig frivilligt är Alabamas fartygsingenjör Iver Iversen. Inledningsvis verkar han kanske inte vara det bästa sällskapet för Mikkelsen – det är Iversens första expedition och hur man kör hundsläde har han till exempel ingen aning om.
Den udda duon ger sig i väg över den farliga isen, och tittaren får följa med över de karga vidderna. Och det är just fotot som är njutningen med "Against the ice" – de storslagna glaciärerna och enorma isbergen fångas förträffligt i Torben Forsbergs kamera.
"Against the ice" är "Game of thrones"-favoriten Nikolaj Coster-Waldaus passionsprojekt. Han har flera personliga kopplingar till Grönland och har tidigare gjort tv-programmet "Genom Grönland" som presenterade ön för tv-publiken. Men med tanke på det är det otroligt märkligt att han inte har lyckats ingjuta mer liv i manuset. Den sanna historien om Mikkelsen och Iversen har ju allt: när de efter flera månader återvänder till skeppet har det krossats av isen, besättningen blivit räddad av en valfångstfartyg och givit sig av, utan duon.
Mikkelsen och Iversen blir fast i en hydda på isen i över två år, och den vänskap de utvecklar i den otänkbara situationen nämns liksom bara i föregående. Faktum är att förutom ett par dramatiska isbjörnssituationer och en incident med en hundsläde och ett stup blir detta mest en lång, seg väntan där man till slut känner att man mest sitter och stirrar på snö. Snyggt fotad snö visserligen, men ändå.
Nikolaj Coster-Waldau och Joe Cole gör godkända insatser som Mikkelsen och Iversen, men det som får mest uppmärksamhet är nog ändå Coster-Waldaus isiga skägg. Det går inte att sluta titta på det och eftersom det exponeras i varenda scen borde det i ärlighetens namn få stå med i rollistan.
