Akut läge på Operan: "Huset rasar ihop"
Fem kulturministrar har haft Kungliga Operans framtid på sitt bord. Men hittills har ingen regering sjösatt den miljardrenovering och ombyggnad som Operan vill ha. Nu beskrivs läget som akut.
Oktober 2013. Fredrik Reinfeldts regering med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) utlovar 2 miljarder till att bygga om Kungliga Operan. Statens fastighetsverk (SFV) får i uppdrag att ta fram en plan tillsammans med Operan. I stället för ett nytt operahus vill regeringen bygga nytt i det gamla, vilket dåvarande operachefen Birgitta Svendén välkomnar.
December 2016. Regeringen och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) ger grönt ljus till 188 miljoner kronor för att projektera en renovering och ombyggnation av Kungliga Operan.
April 2019. Operan letar efter evakueringslokaler under ombyggnation och renovering som väntas ta fyra år. Operans vd Birgitta Svendén skulle gärna se operauppsättningar i stora verkstadslokaler eller en hangar.
November 2019. SFV lägger fram en plan för en "Ny opera i operan” (Noio) – med sex nya arbetssalar, en ny scen för barn och unga och en ny entré mot Kungsträdgården som ska öka tillgängligheten. Lokalerna blir större och arbetsmiljön bättre. Tidigast möjliga byggstart för förslaget är 2023. I dagens penningvärde skulle kostnaden bli cirka 4,5 miljarder kronor.
Januari 2020. Noio pausas av SFV i väntan på besked.
November 2020. SFV får i uppdrag av Stefan Löfvens regering att redovisa ett mindre kostsamt renoveringsalternativ av operahuset, det så kallade “Nollalternativet” som inte innebär någon utbyggnad. I dagens penningvärde beräknas kostnaden till 1,8 miljarder kronor.
Juni 2022. SFV gör en hemställan till regeringen om att pröva Noio eller det så kallade nollalternativet för att man ska kunna upprätthålla ansvaret för fastigheten.
Oktober 2022. Operan fyller 250 år nästa år och Operans vd Fredrik Lindgren går ut med ett nödrop om att operahuset i Stockholm befinner sig i “akut läge”.
Sedan 00-talets början har operahusets renovering diskuterats. Större utrymmen och bättre arbetsmiljö behövs. Dessutom faller den 120 år gamla byggnaden sönder – allt snabbare sedan dörrarna öppnades efter pandemin.
— De som kan det här med byggnader har verifierat att det inte är bra när hus står tomma, att det inte spolas i rör, att element inte används och att hissar står stilla. När man sedan drar i gång igen får det konsekvenser, säger Fredrik Lindgren, vd på Operan.
Dunster av matlagning och avlopp sprids på grund av den ojämna ventilationen. Det har regnat in, rörledningar spricker och hissar stannar i tid och otid. Häromdagen lossnade en dörr in till parketten, berättar Lindgren, och på delar av fasaden ska skyddsnät fånga upp fallande sten och puts.
Så varför denna tvekan? Om regeringen skulle välja det alternativ som ansvariga på både Kungliga Operan och Statens Fastighetsverk (SFV) förordar blir det i så fall SFV:s största projekt hittills. "Ny opera i Operan", med en ny scen för barn och unga, sex nya arbetssalar och en ny entré mot Kungsträdgården, skulle göra Operan mer tillgänglig också för en ny publik. Men så här långt har ingen politisk majoritet vågat gå i god för kostnaden som i dagens penningvärde ligger på 4,5 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 7 miljarder kronor 2030 då bygget skulle kunna vara klart om beslut tas nu, enligt den uppdaterade kalkyl som gjordes i somras.
Det kan jämföras med renoveringen av Nationalmuseum som landade på 1,2 miljarder kronor i 2018 års penningvärde.
Lappar och lagar
Under tiden har man tvingats ta itu med det mest akuta. Scenmaskinerierna är utbytta. I vår renoveras delar av taket och fasaden, dock inte de partier som eventuellt ska byggas om.
— Där försöker vi bara göra så att det inte regnar in, säger Karin Brofelth, operahusansvarig på Statens Fastighetsverk.
Men även stammarna behöver bytas och då måste byggnaden vara stängd i cirka två år.
— Vi vill stänga och göra allt på en gång. Vi kan inte sluta ta hand om huset, men det blir ineffektivt och dyrare att göra det i små portioner.
I somras lämnade SFV in en så kallad hemställan till regeringen som ombeds välja väg sedan verket inte längre kan garantera driften av huset, framhåller Karin Brofelth.
— Läget är akut. Problemet är att det tar jättelång tid från beslut till att bygget kommer i gång.
Snart för liten ram
Redan 2013 valde den då borgerliga regeringen, med Lena Adelsohn Liljeroth (M) som kulturminister, bort alternativet att bygga ett helt nytt operahus och beslutade i stället att det gamla ska renoveras och göras om. Men den budgetram som då avsattes, 2 miljarder kronor, visade sig snart vara för liten.
2019 var förstudien klar för "Ny opera i Operan". Dåvarande vd Birgitta Svendén applåderade, men i stället för att ta ställning beslutade Stefan Löfvens regering att begära in underlag för enbart renovering, det så kallade "nollalternativet". Kostnaden för detta beräknades till 1,8 miljarder.
— Vi själva var förvånade, alltså verkligen förvånade. Vi tolkade det som att man vill ha ett alternativ att jämföra med, säger Birgitta Svendén.
Mindre utrymme för baletten
Enligt Operans styrelse är dock förslaget så dåligt att man inte skulle kunna bedriva samma verksamhet som i dag. Till exempel skulle baletten förlora flera repetitionslokaler. Ombyggnad av ventilation och åtgärder för att göra byggnaden mer tillgänglig innebär cirka 13 procent mindre arbetsyta.
— Vi ser egentligen inte det som ett långsiktigt alternativ, men samtidigt rasar huset ihop. Vi måste få börja göra någonting, säger Karin Brofelth.
"Helt annan konstform"
Hur kan då Operan vara trångbodd? Operahuset är mer än tre gånger så stort som Dramaten och har ofattbara tusen rum.
— Det är en helt annan konstform med andra behov än talteater. Opera kräver en orkester, och bara det ett stort antal personer, ett stort antal instrument. Opera görs med solister och körer, även om man tar bort scenografin är det helt andra krav både under framförandet och inför det som gör att komplexiteten ökar med våra konstformer, säger Fredrik Lindgren.
Han hoppas på ett besked under 2023.
— Nästa år firar vi 250 år och det vore ju fantastiskt om vi också kunde få ett beslut som skapar riktning för framtiden. Nu är det nödvändigt att komma vidare, det uppfattar jag att man också inser från politiskt håll. Jag känner mig hoppfull.
Operans tidigare vd, Birgitta Svendén, är luttrad.
— Jag hoppas verkligen att man förstår värdet av att ta detta beslut, samtidigt har jag jobbat med det här i tio år och tycker att vi haft många bra samtal. Jag vill vara optimistisk, men ser alla stora tunga frågor som ligger på regeringens bord och kan inte dölja att jag hyser en oro för att det här inte ligger tillräckligt högt upp på agendan.
