Barn får mindre kultur i skolan – klyftorna ökar
De statliga stöden till kultur i skolan minskar 2024 – och färre barn får ta del av kulturupplevelser. Det gör också att ungas tillgång till teater, litteratur och konst nu skiljer sig allt mer åt över landet.
Skapande skola är ett statsbidrag som ska bidra till att konst och kultur integreras i skolan på lång sikt. År 2024 minskar bidraget med 25 miljoner kronor, eftersom den förra regeringens tidsbegränsade medel inte förlängs.
Några av de kommuner som drar ned på kulturevenemangen i skolan i år: Härnösand, Tanum, Östra Göinge, Ale, Rättvik, Linköping, Gagnef, Perstorp, Piteå, Säffle. I Svenljunga, Leksand och Hällefors är nedskärningarna beroende av om man får medel från Skapande skola. I flera kommuner är beslutet ännu inte klart. Det visar den enkät med landets samtliga kommuner som TT har gjort, där 214 kommuner svarade.
Tillgången till kultur i skolan skiljer sig åt över hela landet. I Ludvika har man till exempel ingen kommunalt finansierad verksamhet förutom Skapande skola, medan man i Luleå just införde en kulturgaranti för att alla barn mellan fyra till sexton år ska få minst en kulturupplevelse per årskurs.
I år försvinner 25 miljoner kronor från statsbidraget Skapande skola, när regeringen väljer att inte förlänga extrasatsningen. I tuffa ekonomiska tider slår det hårt mot kommuners kulturutbud i skolorna och som en direkt konsekvens drar flera av dem nu ned på utbudet, bland annat Stenungsund, Härnösand, Rättvik och Linköping.
Härryda finansierar cirka 60 procent av kultur i skolan genom Skapande skola-medlen, och även om kommunen inte drar ner i år är man oroade för framtiden.
— Vi har haft en sorts kulturgaranti men ju mindre pengar vi får från Skapande skola och ju mindre uppräkningar staten gör desto svårare blir det att upprätthålla. Det som är sorgligt är att det hotar likvärdigheten och alla barns rätt till kultur, säger kommunens kultursamordnare Hanna Uddenberg.
Svårt att planera
Tanken är inte att kommunerna ska bygga sin kulturverksamhet enbart på Skapande skola-stödet. Men när kommunens anslag inte räknas upp urholkas budgeten och det är många som räknar med bidragen, tror Hanna Uddenberg. Stödets utformning gör att det samtidigt blir svårt att planera arbetet.
— Man ska söka det från år till år så man kan aldrig vara säker på att man får någonting, säger Hanna Uddenberg.
Samma bild ger Joakim Waern – en barnkultursamordnare som Örebro kommun nu anställer. Han efterlyser ett helhetsgrepp i frågan.
— Eftersom arbetet inte är systematiserat i skolan blir det en uppförsbacke hela tiden, varenda år, säger han och lägger till att barnens tillgång till kultur på så vis blir beroende av eldsjälar.
— Då blir det ofta de starka skolorna som får mest.
"Kan krackelera"
Även kulturvärlden märker att skolans efterfrågan på kulturupplevelser minskar. Teatercentrum som organiserar landets frigrupper har pratat med 18 skånska kommuner, där ansvariga vittnar om att utrymmet för inköp av barnkultur krympt.
— Det går inte lika lätt för grupper att sälja in föreställningar och inköpstiderna är längre, säger Lars Dahlquist, verksamhetsledare för södra kansliet.
Han tror att det kan skada kulturens infrastruktur på längre sikt, och skulle vilja se se nationella styrdokument för kultur i skolorna.
— Internationellt betraktar många med förundran den fria scenkonsten i Sverige för att den håller sådan kvalitet och når ut i hela landet. Det är en otrolig styrka att barnen har den starka tillgången men det riskerar att krackelera nu.
