Salman Rushdie gör dokumentär om attacken
Salman Rushdie och hans fru gör en dokumentärfilm om knivattacken mot honom. Det skriver författaren i sin nya roman "Kniv" som nu ges ut internationellt. Där håller han också tal till sin angripare.
Rushdie fick sitt genombrott med "Midnattsbarnen" från 1981 som vann det prestigefyllda Bookerpriset.
"Satansverserna" publicerades på hösten 1988 delvis inspirerad av profeten Mohammeds liv. Boken väckte ramaskri i delar av den muslimska världen och i februari 1989 utlyste Irans högste religiöse ledare ayatolla Khomeini en fatwa över Rushdie och utlovade en belöning till den som dödade honom.
I nio år levde han under tagen identitet som Joseph Anton.
En förmiddag i en föreläsningssal kom "våldet rusande" mot Salman Rushdie. En man högg honom ett dussintal gånger med kniv och i sin nya bok beskriver han hur världen sedan föll sönder. Sin sargade kropp får han se först långt efter dådet – eftersom hans hustru Rachel Eliza Griffith länge förbjöd honom att titta i en spegel. Däremot dokumenterade hon hans sjukhusvistelse.
Dagen då han till sist får se sig själv på en projektorduk i hemmet beslutar paret sig för att göra en dokumentärfilm om det inträffade, skriver Rushdie.
Han konstaterar att han ser värre ut än han hade förstått: "Det långa, horisontella snittet i min blåsvarta, svullna hals, huggsåren intill det, skärsåren i mitt ansikte".
Dialog med förövaren
Salman Rushdie kallar inte sin förövare vid namn, men för i den nya boken en fiktiv dialog med mannen – inför ett eventuellt vittnesmål.
"Du betyder ingenting för mig, och det gör inte heller den ideologi som du påstår dig representera, och som du representerar så illa", skriver Salman Rushdie – som lägger till att mördaren nu står naken inför världen.
Rättegångsprocessen skulle ha inletts den 8 januari, men sköts upp för att ge försvarssidan tid att läsa Rushdies självbiografi, som räknas som bevisning.
Förlåter inte
Rushdie förlåter inte sin angripare, men det motsatta gäller också, skriver han och lägger till: "Du är helt enkelt för betydelselös för mig".
Han beskriver hur han tillsammans med sin fru slutligen återvänder till brottsplatsen, där han konstaterar att han trots allt har kunnat läka själsligen.
Men en rättegång lär det bli – "A" har enligt Rushdie sagt nej till förlikning. Författaren häpnar inför beskedet, men skriver: "Gör som du vill. Du går din väg och jag min".
