— I frontalloberna sitter vår vuxna personlighet. De styr vår förmåga att hålla tråden. I en del fall kan språket drabbas, säger Lena Kilander, senior professor i geriatrik vid Uppsala universitet, och tidigare överläkare vid Akademiska sjukhuset.
I Sverige lider 7 000 till 8 000 av sjukdomen, vilket är en mindre andel av alla som drabbas av demens. Totalt beräknas 140 000 personer ha olika demenssjukdomar i landet, varav alzheimer är den vanligaste.
Smygande förlopp
Precis som vid alzheimer kommer symptomen smygande vid frontallobsdemens. Symptomen blir allvarligare med tiden. Koncentration, omdöme och impulskontroll påverkas. Ofta beter sig den drabbade på ett inkonsekvent och omdömeslöst sätt. Vredesutbrott förekommer och personen kan tappa förmågan att känna empati.
— I vissa fall beror insjuknandet på ärftlighet, men i merparten av fallen vet man inte vad det beror på, säger Lena Kilander.
Inga mediciner
Forskning har visat att minst hälften av de som drabbas av frontallobsdemens insjuknar efter 65 års ålder, men relativt många insjuknar tidigare, när de är 50-60 år. Ibland kan sjukdomen vara svår att upptäcka eftersom flera av de typiska demenssymptomen, exempelvis glömska, är ovanliga till en början.
I dagsläget finns inga mediciner som kan motverka sjukdomsförloppet, eller bromsa själva skadan. De läkemedel som används vid alzheimer har ingen effekt på frontallobsdemens.
