Efter ”Dancing on my own” var Robyn trött på ”ledsna” kärlekslåtar och det ”hjärtekrossade, sorgliga helgonet” som hon använt i sin musik många gånger. När hon började skriva på ”Sexistential” var hon privat där igen, men tänkte inte upprepa sig musikaliskt.
— Jag var hjärtekrossad, det var en existentiell period i livet där jag funderade på hur jag skulle bli förälder. Då kändes det som att jag kunde ta mig an den där hjälten igen, fast med entusiasm och frivilligt. Jag kunde placera henne där jag ville i stället för att känna mig tvungen, säger Robyn.
Klicka här för att följa oss på GoogleFeministisk skiva
”Sexistential” är rik på kontraster. Minimalistiska produktioner möter starka känslor om att vara 45, ha one night stands och samtidigt vara tio veckor gravid efter IVF. ”Really real” beskriver hur en relation tar slut mitt under en sexakt. ”Dopamine” utforskar den kemiska reaktionen under en förälskelse.
— Jag tänker aldrig på publiken. Jag skriver det som känns spännande. Om någon hade sagt till mig för några år sedan att jag skulle göra en feministisk skiva om min kropp, IVF och sex, så hade jag bara garvat. Jag hade tyckt det kändes som en klyscha eller väldigt svårt att göra, säger Robyn.
”En chock”
Det är ingen annan som har gjort det så vitt jag vet.
— Nej, det var därför som jag valde att döpa skivan till "Sexistential". Det var ett lite läskigt, pinsamt ord som jag visste skulle uppröra. Det var en chock för mig när jag kände att om jag skriver om det jag upplever nu, så är det fortfarande provocerande. Jag letade inte efter något provocerande att skriva om, jag hade bara en idé om musiken och de här kärlekslåtarna, säger Robyn.
Enligt henne är ”tantriskt” – en andlig och sexuell praktik med indiskt ursprung – ett ord som på många sätt beskriver den nya skivan.
— För mig är musik väldigt sensuellt. Den musik jag tycker mest om är ganska repetitiv, det är väl det jag menar med tantriskt. Att någonting får vara sinnligt och inte effektsökande.
