Pandemiåret 2021 ska snart ringas ut – vilka framtidsförhoppningar finns hos kulturutövarna?
Pandemiåret 2021 ska snart ringas ut – vilka framtidsförhoppningar finns hos kulturutövarna? - Foto: TT

Nyårsönskningen: Låt kungen "crownfunda" filmen

Anders Teglund, författare, pianist och förläggare:


— Jag hoppas att rocken kompenseras. Och inte bara med pengar utan med volym. Om inte våra kroppar får uppleva fruktansvärt kraftiga ljudvolymer under 2022 är jag orolig för att befolkningen kommer att drabbas av benskörhet i framtiden. Jag tycker därför att man tillfälligt borde ta bort decibelgränsen på 100 decibel – som ju är ganska godtyckligt satt, samt alldeles för låg. För varje månad rocken har fått stå tillbaka på grund av restriktioner borde den kompenseras med två månaders decibelfrihet.

Marie Richardson, skådespelare på Dramaten:

— Jag tror att både vi och publiken har drabbats av omåttlig hunger, längtan och aptit. Att publiken kan bli mer deltagare än åskådare. Jag tycker det har känts så när vi spelar "Cabaret" nu i höst på Dramaten – som att behovet är stort och törstigt. Förhoppningsvis kommer teatern att ta ett gigantiskt kliv, i en ny och spännande riktning. Längtan efter gemensamma upplevelser kommer att genomsyra kulturen 2022. Tillsammans är nyckelordet!

Björn Ulvaeus, medlem i Abba:

— Att publiken ska lita på vaccinsprutorna och vågar komma tillbaka. Det är nummer ett och står över allt annat. Jag önskar också ett besked så fort som möjligt om huruvida omikron är farligt om man har tagit tre sprutor. Jag skulle vilja få reda på det, klart och tydligt. Det tror jag skulle ge publiken en skjuts att våga komma tillbaka.

Ellen Lamm, konstnärlig chef för Unga på Operan, längtar efter att få se Eirik Stubøs "Norma" på Folkoperan. Arkivbild.

Ellen Lamm, regissör och chef för Unga på Operan i Stockholm:

— Jag hoppas så klart att vi får fortsätta sitta tillsammans i salongerna och sida vid sida med okända människor dela en gemensam upplevelse som både underhåller och utmanar!

— För Unga på Operans del så hoppas jag att vi kan ge en aha-upplevelse till ännu fler förstagångsbesökare, inte minst genom Dalija Acin Thelanders föreställning ”Hjärtat inuti”, som riktar sig till små barn med funktionsvariationer. Och så finns det så klart föreställningar jag längtar efter att se, till exempel ”Maskerad kärlek” i regi av Clara Svärd på Vadstena-Akademien eller Eirik Stubøs "Norma" på Folkoperan eller Batsheva Dance Ensembles gästspel på Dramaten.

Leif Stinnerbom, teaterchef på Västanå teater och folkmusiker:

— Min förhoppning är att det ska bli ett sprakande jubileumsår, då Västanå teater fyller 50 år! Jag hoppas att vi ska kunna överraska vår trogna publik med många festliga smällkarameller under året, där sommarens föreställning ”En saga om en saga”, en kavalkad med scener från alla våra Selma Lagerlöf-uppsättningar, blir kronan på verket!

Hannes Holm hoppas att Svenska Filminstitutet görs om till "ett svenskt Netflix". Arkivbild.

Hannes Holm, filmregissör:

— Jag skulle önska – det här kanske låter helt sjukt – att vår filmälskande kung och kronprinsessan Viktoria gör om vårt mossiga och förlegade filminstitut till en ny strömningsplattform, ett svenskt Netflix, för svenska tv-serier och filmer. De skulle kunna starta en så kallad "crownfunding".

TT: Finns det något allvar bakom detta?

— Gud ja. Allvaret är att Svenska filminstitutet är föråldrat och att man nu håller på att lappa och laga något som inte ligger i tiden. Det har alltid varit en krock mellan det smala och breda. Det är svårt att riva en betongbunker men nu är det dags. Med en strömningsplattform för det svenska skulle institutet hamna i takt med tiden. Det skulle kunna heta Kungliga Svenska Filminstitutet.

Jenny Andréasson, regissör och debuterande författare:

— Att vi inte ska gå under. Jag hoppas att vi kan använda det här året, som förmodligen kommer att vara fortsatt präglat av pandemin, till ett samtal på djupet kring vad vi har konst och kultur till och hur vi ska arbeta. Svenskt kulturliv blir så tyst. Vi behöver prata mer, bråka mer, göra större avtryck. Lyfta taket här och där.

Marianne Lindberg De Geer, konstnär, dramatiker och författare:

— Först och främst vill jag tacka alla som kämpade för allt vad tygen höll så att svenskt kulturliv överlevde 2021! Som min konstnärshandel, min gallerist, min grafiktryckare, min tavelramare, och inte minst de kunder som satsade på konst även i svåra tider. Tack till min redaktör på kvällstidningen som beställde mina texter, mina förläggare som lät mig skriva mina romaner, teaterchefen som beställt en pjäs och vår avgående kulturminister som såg till att det kom stödpengar till kultursektorn. Mina förhoppningar för 2022 måste vara att denna uppställning fortsätter så länge som denna pandemi belägrar oss. Nu under ny kulturminister. Kultur för livet. Full speed ahead.

Jeanette Gustafsdotter, kulturminister:

— Att alla stödpengar hamnar rätt, så fort som möjligt, så kulturen kan komma i gång igen, så fort som möjligt. Men också att fokus hamnar på det nyinstiftade Institutet för mänskliga rättigheter i Lund, och på arbetet med att motarbeta rasism. Jag hoppas också att vi får se en starkare kulturskola, och ett ökat fokus på barn och ungas läsning. Självklart hoppas jag också att vi blir av med viruset.

Theodor Kallifatides, författare:

— Nedrustning, fred, slut på pandemin. Att läsa Homeros "Iliaden" i stafett på Kulturhuset, så som man gjorde i England för ett par år sedan.

TT
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!