Valets största stolpskott

Vem eller vilka förtjänar titeln valets största stolpskott?

Mary X Jensen, driver bloggen minamoderatakarameller och jobbar med kommunikation och företagsrådgivning:

– Det var nog Ohlys bröstpump som tog priset. Men också när Mona Sahlin tar hjälp av de gamla stötarna i partiet för att förstärka sin moderniserade politik. Det var andra tider då. Nu behövs nog mer fasthet.

Viktor Barth-Kron, redaktör för Cafe.se, bloggar på The Viktor Report:

– De rödgrönas pågående draghjälp till sverigedemokraterna. Att ta varje tillfälle att “kräva alliansen på besked om sd”, enligt någon hypotes om eventuella riksdagsmandat och trots att de borgerliga klargjort att de inte avser samarbeta, har varit helt osannolikt effektivt. Dock bara för sd.

– Utöver uppmärksamheten tillmäts de en orimlig parlamentarisk betydelse – det är ju i verkligheten inte alls svårt för två block att blockera en “vågmästare” - vilket självklart triggar alla tänkbara proteströstare. Framför allt socialdemokratiska proteströstare. Försöken att smutsa ner Reinfeldt genom guilt-by-association får också mest den omvända effekten: Rumsrenhet by association, eller vad vi nu ska kalla det.

Johan Wirfält, bloggar för modetidningen Rodeo:

– Jan Björklunds utspel om att lagstifta mot att bära burka i skolan är valrörelsens absolut största stolpskott. Det är dumt på så många plan. Att försöka göra något som berör max ett hundratal personer i Sverige till en valfråga är normalt otänkbart – utom, tycker tydligen Jan Björklund, när frågan rör "muslimer". Burkautspelet var en cynisk flört med en främlingsfientlig opinion, och när en annars seriös politiker ägnar sig åt sådant får det en enda följd, nämligen att legitimera sverigedemokraternas rasistiska politik.

– Ironiskt nog hade ju Fredrik Reinfeldt bara några veckor tidigare slagit på stora trumman och deklarerat att alliansen representerar allmänintresset, medan särintressen var något som de rödgröna ägnade sig åt. Men ett tydligare särintresse än burkabärare och de som vill förbjuda dem går nog inte att hitta.  Att Björklund gjort bort sig blev pinsamt uppenbart i SVT:s skoldebatt nyligen. Ingen av hans allianskolleger ville räcka upp handen till stöd för förslaget. Programledaren tyckte så synd om Jan Björklund att han inte ens bad honom förklara sig.

Anna Svensson, bloggar om popkultur och feminism:

– Förutom Beatrice Asks superpepp på att drogtestas har valets största bottennapp faktiskt varit under den här veckan. Politikerna tar väl i lite extra nu i slutspurten. Anja Sonesson (m) i Malmö vill ha flyktingstopp och kunna ställa barn inför rätta.

– Lars Ohly friar i TV (försöker i alla fall). Listan kan göras lång.

– Men favorit är ändå Jan Björklunds väldigt spontana utfall under TV4:s utfrågning. Björklund röt till att varken han eller Nyamko Sabuni kan vara främlingsfientliga. Björklunds mamma flydde hit och Sabuni är ju född i ett annat land. Björklund tror alltså att det bara är svenskar som bott här i minst tre generationer som kan vara främlingsfientliga. Han har mycket kvar att upptäcka.

Fredrik Westerlund, bloggare, IT-konsult, och liberal debattör:

- Jag har ett par stycken:

*De slöslipade puckon som misshandlade Fredrick Federley utanför hans bostad.

*Att socialdemokraterna tog fram en kampanjsajt, en Facebook-grupp och YouTube-filmer för att lansera något så märkligt som politiskt uppfunna butlertjänster - och dagis! - i tunnelbanan.

* Expressen, som slog på stort på en beställd opinionsundersökning som visade någonting helt annat än opinionen, bara för att senare samma dag göra en nyhet av att undersökningen inte var representativ.

* Folkpartiet, för att de blåste upp den extremt ovanliga användningen av heltäckande slöjor till ett nationellt problem i behov av politisk dådkraft.

* Lars Ohlys helt onödiga lögn om att han skulle ha fått ett sms när Berlinmuren föll - tre år innan det var möjligt att skicka sms.