Tio mystiska varelser i nordisk folktro

1. GRUVFRUN - TYCKTE INTE OM VISSLINGAR

I gruvan i Falun har det i tid och otid sagt att det finns en vålnad som vakar över arbetet i gruvan. Hon kallas för gruvfrun. 

Gruvfrun uppgift har varit att slå larm om hon ser något som inte står rätt till, och om det var någon gruvarbetare som inte skötte sig kunde hon utdela straff till den personen. Gruvfrun tyckte inte om visslingar, svordomar och buller, skriver Falu gruva. 

Det sades att gruvfruns färg var beroende på hennes humör. Hade hon ljusa kläder så var allt bra, Men om hon var svartklädd så var det fråga om fara. En svartklädd gruvfru var ett tecken på att gruvarbetarna skulle skynda sig upp ur gruvan.

2. JÄTTARNA - KASTADE STENAR MOT KYRKORNA

Om ett stenblock helt plötsligt låg mitt ute på en åker så trodde man att det var jättar som hade förflyttat stenarna. Anledningen varför jättarna inte finns är att man tror att jättarna flydde landet när kristendomen kom till Sverige. 

Ibland kan man se dessa jätteblock ligga i närheten av kyrkor, enligt nordisk folktro är det för att jättarna inte stod ut med att kyrkklockorna ringde. 

Däremot var jättarna inte så bra på att kasta, då de inte en endaste gång verkar ha träffat en kyrka. Däremot hade jättarna ingenting emot att hjälpa till att bygga kyrkorna, bara de fick en tillräckligt bra belöning.

3. NÄCKEN – SPELAR SORGSEN MUSIK PÅ SIN FIOL

Näcken är ett vattenväsen som uppträder i form av en man. I södra Sverige har han i sägnerna beskrivits som en gammal man som är väldigt ful och har ansiktsdrag som en groda. Norröver så beskrivs han däremot som en vacker och stilig man. Näcken håller till vid sjöar, vattenfall och bäckar. 

Där sitter han och försöker locka dit människor som han sedan dränker. Genom att spela oerhört sorglig musik på sin fiol eller harpa lockar näcken till sig sina byten. Anledningen till att näcken dränker människorna sägs vara för att han är avundsjuk för att de har så bra kontakt med gud. 

4. SKOGSRÅET – HAR EN TRÄDSTAM SOM RYGG

Enligt nordisk folktro så är skogsrået en vacker kvinna med en rygg i form av en trädstam. Hon ses som skogens härskarinna. Män varnades extra mycket för just skogsrået, anledningen var att ensamma vandrare kunde bli lockade och förförda. 

Om en man hade sex med skogsrået så blev för alltid tystlåten och tillbakadragen. 

5. SKEPPSRÅET - höll ordning och reda på däck

Enligt nordisk folktro hade många skepp ett skeppsrå. Skeppsrået hade samma uppgifter som Gruvfrun hade i gruvorna. Skeppsrået höll ordning under däck och såg till så att virket var fritt från trämask. Skeppsrået läxade även upp sjömän som inte skötte sig eller slarvade eller var fulla. 

Att ha ett skeppsrå ombord på båten var väldigt eftertraktat. Skeppsrået följer med skeppet ända från att det byggs fram tills att det sjunker, skriver Johan Egerkrans i boken Nordiska väsen.

6. KVARNGUBBEN

Förr när det byggdes sjökvarnar i forsarna så sades det att i varje kvarn så bodde det en kvarngubbe. Kvarngubbarna var en slags tomte som bodde vid vattenhjulet. Kvarngubben såg till så att det inte maldes på natten eller på helger. 

Då höll kvarngubben fast hjulet. Det sägs att kvarngubben var väldigt stark. Precis som näcken är kvarngubben väldigt bra på att spela fiol.

7. MARAN

Ordet "Mardrömmar" härstammar från maran. Orsaken till mardrömmar misstänktes vara den så kallade "Maran". Maran tros vara en vacker och ung kvinna men i vissa fall har hon även beskrivits som en otäck äldre dam. 

Maran hade inte heller bara ett namn, utan har haft många olika namn beroende på var i landet hon uppenbarade sig. 

Hon kunde bland annat kallas "Skratten", "Lill-nisse", "Fjåket" eller "Puken". Det sades att Maran plågade den som sov. Hon klättrade ner genom skorstenen, eller en liten springa i väggen. Det sades till och med att Maran kunde klättra in genom något så litet som ett nyckelhål. '

Enligt Institutet för språk och folkminnen så kom maran in till den som sov och satte sig på bröstkorgen så att den som sov fick svårt att andas. Den som sov blev då alldeles paralyserad i kroppen och kunde inte skrika på hjälp. Idag kallas det sömntillståndet för sömnparalys.

8. KRAKEN – DRAR NER SKEPP I AVGRUNDSDJUPET

Många har nog hört talas om Kraken via Pirates Of Caribbean–filmerna. Men legenden om Kraken härstammar faktiskt ur nordisk folktro. Historien om Kraken går ända tillbaka till 1180 då den norska kungen Sverre skrev om havsmonstret. 

Kraken är en stor varelse med tentakler som drar ner fartyg i havsdjupet. Det är framförallt norska sjömän som har bevittnat om varelsen, men även Carl Von Linné har gjort dokumentation om havsmonstret. Det sägs att Kraken vilar på botten mellan Norge och Grönland. 

Enligt sägner kan Kraken också anta formen av en gigantisk krabba för att strandsätta skepp.

9. MYLINGAR – DÖDA BARN UTAN FRID

En myling är ett spädbarn som blivit mördat innan det blivit döpt. Enligt sägner så brukar mylingar uppträda i en synlig genomskinlig gestalt på ställen där de har begravts. Exempelvis på myrar, skogsbackar, stenrösen eller under stuggolv. 

Förr i tiden hände det att barn mördades för att modern ville försöka dölja en oönskad födsel. Enligt sägner så kan man höra barnet gråta skrika och snyfta på den plats där den flera år tidigare har begravits. 

Ibland kan man också höra mylingen sjunga. Enda sättet för en myling att finna frid är om den blir döpa den med ett lämpligt namn. 

10. SJÖJUNGFRU - lockade sjömän ner i fördärvet 

Havsfrun eller sjöjungfru som hon också kallas är ett väsen som troddes bestämma över vattnet. Till sjöss kallas varelsen sjörået. 

Havsfrun är enligt nordisk folktro en vacker kvinna med en fiskstjärt som förr i tiden lockade sjömän ner till havets djup med hjälp av sin vackra sång. 

Om man delade med sig av sin matsäck till havsfrun så kunde det leda till god fiskelycka, skriver Dykarna.