Detta personlighetsdrag kan öka risken för mental ohälsa.
Detta personlighetsdrag kan öka risken för mental ohälsa. - Foto: Shutterstock

Forskning: Detta personlighetsdrag ökar risken för psykisk ohälsa

Enligt en norsk studie visar resultaten att det finns ett specifikt personlighetsdrag som ligger bakom psykiska sjukdomar så som ångest, depression, psykoser och bipolaritet.


Miljontals människor världen över lider av psykisk ohälsa. Några av de vanligaste är ångest, depression och bipolaritet.

Nu visar en ny forskning fån Oslo Universitet att ett specifikt personlighetsdrag ligger bakom många psykiska sjukdomar.

"Löper högre risk att bli alkoholist"

Den nya studien visar bland annat att personer som är emotionellt instabila har en ökad risk för att drabbas av sjukdomar som ångest, depression, psykoser, bipolär-sjukdom samt alkoholism och narkotikamissbruk.

– Tidigare trodde man att dessa sjukdomar var helt oberoende av varandra men vår forskning visar att så inte är fallet. En person som lider av depression kan också löpa högre risk att bli alkoholist eller drabbas av bipolär sjukdom, förklarar Eivind Ystrøm, professor vid psykologiska institutet vid Oslo universitet och en av forskarna bakom studien.

Ett specifikt personlighetsdrag

Vad forskarna kom fram till i resultaten var att personlighetsdraget neuroticism ofta är orsaken bakom de ovannämnda psykiska sjukdomarna.

Men vad är då neuroticism?

– Det handlar om att man ofta känner till exempel oro eller ilska. Det är helt naturligt att ibland bli ledsen, upprörd eller känna ångest, men om du ofta blir mycket upprörd i situationer där andra inte verkar påverkas på samma sätt kan man anta att man antagligen har mycket av detta personlighetsdrag, förklarar Ystrøm.

Genetik spelar roll

Det är sedan tidigare känt att genetik spelar en stor roll när det kommer till personlighetsdrag. Neuroticism har 50 procent ärftlighet, men det är inte att utesluta att miljön även spelar in – även om det inte är i samma utsträckning som tidigare trott.

– Det handlar inte så mycket om barndomsmiljö, men saker i miljön kan fortfarande spela en roll, kanske framför allt när det gäller vilken typ av psykisk sjukdom man drabbas av, fortsätter Ystrøm till Aftonbladet.

Forskaren menar att en person förvisso kan drabbas av psykisk ohälsa trots att denne inte besitter neurotiska tendenser. Men den emotionella instabiliteten ökar risken för det. Genom att exempelvis minska den vardagliga stressen kan man på så sätt förebygga ångest.

Lider du av psykisk ohälsa, eller känner någon som gör? Hit kan du vända dig för hjälp:

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!