Experten: Därför tror människor på konspirationsteorier

Konspirationsteorier kan gälla allt möjligt – månlandningen, terrordådet den 11 september, coronaviruset eller 5G-nätet. Men de har alla vissa saker gemensamt och det finns flera skäl till varför så många människor tror på dessa teorier.

Tillsammans med Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och författaren bakom den nyutgivna boken "Conspiracy Theories and the Nordic Countries", förklarar Nyheter24 allt som du behöver veta om konspirationsteorier.

Vad är en konspirationsteori?

En konspirationsteori skiljer sig från en vetenskaplig teori på två sätt. Den första skillnaden har att göra med att en vetenskaplig teori kan testas med beprövade metoder. 

– Konspirationsteorier härmar i regel bara vetenskapliga teorier, samtidigt som de hoppar över eller förenklar steg för att andra ska kunna komma fram till samma resultat, förklarar Önnerfors. 

Ofta präglas konspirationsteorier av just förenklade uppfattningar om kausalitet respektive interrelationer – alltså vad som orsakar vad eller vad som har ett samband med vad. 

Den andra skillnaden grundar sig i att konspirationsteorier, i motsats till vetenskapliga teorier, inte enbart fokuserar på vad som är sant eller falskt. 

– Konspirationsteorier ger sig också in i bedömningen av etiska värdeomdömen – vad som är gott eller ont respektive rätt eller fel. Konspirationsteorin försöker alltså förklara ondska eller varför dåliga saker händer, säger Önnerfors, som också liknar dessa teorier vid religiösa förklaringsmodeller. 

Konspirationsteorins sex element

De tankemönster som ligger bakom en konspirationsteori har kunnat spåras ända bak till Franska revolutionen för 230 år sedan, även om själva ordet inte fanns ännu. Detta tankemönster, som konspirationsteorier bygger på, består av sex element:

1. Mönster – allting hänger ihop. 
2. Plan – allting händer avsiktligt.
3. Sammansvärjning – någon eller några har planerat detta tillsammans.
4. Onda avsikter – någon vill skada oss. 
5. Hemlighet – det finns dolda motiv och mörka handlingar.
6. Bevis – det finns "fakta" som "belägger" konspirationen. 

Utöver dessa element uppger Önnerfors att konspirationsteorier innebär ett svartvitt tänkande, med tydliga syndabockar och offer. Bland de som tror sig ha sett igenom den påstådda konspirationen finns det dessutom en idé om att de är "utvalda sanningssägare". 

När tror människor på konspirationsteorier?

Det finns, enligt Önnerfors, särskilda tider då människor är mer benägna att tro på konspirationsteorier – vid personliga trauman och vid nationella kriser såsom mordet på Olof Palme eller förlisningen av M/S Estonia. 

Även globala kriser, såsom coronapandemin, gör att fler börjar tro på konspirationsteorier. 

– Pandemin är en  perfekt grogrund för konspirationsteorier då det är en så pass stor händelse som påverkar och drabbar hela världsbefolkningen negativt, säger Önnerfors.

Dessutom menar Önnerfors att den tid vi lever i just nu, med internet och sociala medier, gör att dessa teorier lättare kan hittas, spridas och föras samman till helt nya konspirationsteorier. 

Varför tror man på konspirationsteorier?

Det finns flera skäl till varför människor tror på konspirationsteorier. En anledning är, enligt Önnerfors, att konspirationsteorier antar en universell berättarform. 

– Vi känner direkt igen oss i en konspirationsteori, den erbjuder ett sätt att berätta med hjältar och skurkar, samband vi inte har tänkt på innan, förklaringar av ondska, kittlande hemligheter och farliga scenarion som vi måste räddas från, förklarar Önnerfors och fortsätter:

– De fungerar som en digital lägereld där vi kan bilda en (offer)gemenskap kring berättelsen om förövarna, vilket ger oss trygghet i att förstå att vår situation är ett resultat av yttre omständigheter. Det är bekvämt att avsäga sig sitt egenansvar. 

Två andra anledningar är att det är bekvämt att tro sig veta vilka motiv aktörerna bakom den påstådda konspirationen har, samt att förenkling gör det lättare för oss att navigera i en annars komplex värld. 

Få fördelar med konspirationsteorier

När Nyheter24 frågar Önnerfors om konspirationsteorier för med sig någonting positivt är han tveksam. 

– Det är möjligt. Konspirationsteorier kan vara ett sätt att lufta sina frustrationer över den egna maktlösheten. Det är en början, men för det mesta leder det sedan fel, säger Önnerfors. 

Farorna med konspirationsteorier

Önnerfors berättar att det finns tre huvudsakliga faror, eller nackdelar, med konspirationsteorier. De underminerar först och främst informationsflödet, från experter och media, i demokratiska samhällen.

– Konspirationsteorier får människor att ifrågasätta själva basen för den information och kunskap som samhället är byggt på, menar Önnerfors.

Dessutom leder dessa teorier till en ökad grad av verklighetsförlust bland dess anhängare och en konspirationsteori leder oftast till en annan.

– En konspirationsteori, hur harmlös den än kan tyckas, till exempel om att jorden är platt leder snabbt till en annan, till exempel att 5G-nätet sprider coronaviruset – och bakom allt detta finns exempelvis illuminati, säger Önnersfors och fortsätter:

– En tredje fara är att underminering av information, bristande samhällelig tillit och ökad verklighetsförlust kan leda till våldsbejakande extremism.

Läs mer:

Allt du vill veta om konspirationsteorin QAnon

Hon lämnade QAnon: "Teorierna tog över hela mitt liv"

Här är galnaste konspirationsteorierna om Trumps coronasmitta