Den indiska dubbelmutationen B.1.617 – här är allt vi vet

En dubbelmutation vid namn B.1617 har fått ordentligt fäste i Indien – som under tisdagen rapporterade in 259 170 nya coronafall, en rekordhög siffra.

Under onsdagen skriver Expressen att smittan i Indien skenar, med unga iva-patienter och krematorier så överbelastade att kroppar får brännas i stora högar.

Minst elva fall av den indiska dubbelmutation har bekräftats i Danmark – och den har sedan tidigare återfunnits i både Norge och Storbritannien.

Vad vet vi om B.1.617 i dagsläget, och hur stor är risken att varianten sprids till Sverige? 

Vad är en dubbelmutation?

Nyheter24 kontaktade Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi, för att besvara våra frågor. Han började med att reda ut begreppet dubbelmutation.

– Den bildas när två aminosyror är förändrade på samma protein. Det är fullständigt normalt att virus muterar och en dubbelmutation är inget nytt under solen. Men när ett virus inte muterar så ofta så blir varje mutation viktig på något sätt, säger Bergström. 

Vad har mutationen för egenskaper?

B.1.617 tros ha en snabbare smittspridning än det ursprungliga coronaviruset. Det har även inkommit uppgifter om att personer med antikroppar kan insjukna i den indiska dubbelmutationen, skyddet till trots.

Men inget av det här är bekräftat – och enligt Bergström finns det annan information som är mer intressant att ta reda på.

– Det som är viktigt att ta reda på är ju vaccinskyddets effektivitet. Det vill säga, skyddar våra vaccin mot den här varianten? Det är det enda som betyder något, säger Bergström till Nyheter24.

Kan den spridas till Sverige?

Den hårt belastade sjukvården i Sverige behöver inte ytterligare virusvarianter att ta hänsyn till. Och Bergström kommer med lugnande besked – vi kan klara oss undan den. 

– Det finns ingen större risk att den slår sig in hos oss nu. Vi har ju haft koll på den här sydafrikanska varianten, och det verkar vara svårt för en ny variant att etablera sig nu när vi har en framgångsrik spridning av den så kallade brittiska varianten, säger Bergström till Nyheter24 och fortsätter:

– Jag tror inte det blir aktuellt förrän möjligen till hösten, att den varianten orsakar stora problem.

Varför har våra grannländer drabbats, men inte vi?

Att varianten fått fäste i Norge och Danmark skulle kunna bero på att de inte haft en lika omfattande spridning av den brittiska mutationen som Sverige hittills haft. 

Att dubbelmutationen fått fäste i Storbritannien, trots deras framgångsrika vaccinationsarbete, har Bergström desto svårare att förstå.

Borde man vara orolig?

Finns det anledning att vara mer orolig för B.1.617 än resterande, redan kända, varianter och mutationer?

– Det som har hänt är ju det värsta tänkbara, nämligen att ett nytt och farligt coronavirus har spridit sig över hela världen. Att det sedan förändrar sig, det måste det göra. Det är jag inte orolig för, annat än för vaccineffekten, säger Bergström till Nyheter24.

Om det skulle bli aktuellt att uppdatera vaccinet för att nå full effektivitet mot mutationer likt den indiska, är han dessutom trygg i att vi skulle klara uppgiften bra.