HVB-hemmet larmade efter över 50 minuter – John, 5, drunknade
I juni i år försvann femårige John Walter från ett HVB-hem i Hagfors. Han hittades senare död i en å. Nu visar en ny granskning av Sveriges radio att personalen väntade över 50 minuter innan de larmade polisen om pojkens försvinnande.
Tidigt på morgonen den 15 juni fick polisen in ett larm om att femåriga John Walter försvunnit från HVB-hemmet Platea i Hagfors, i Värmland.
John bodde tidigare i Falun tillsammans med sin pappa och hade diagnoserna autism, ADHD och en medelsvår intellektuell funktionsnedsättning. Han placerades först på ett korttidsboende för att avlasta pappan, men det fungerade inte.
Socialtjänsten tog beslutet att han var i behov av ett familjehem, och var placerad på HVB-hemmet i väntan på familjehemmet. Något föräldrarna inte var särskilt positiva till då hemmet fått kritik tidigare.
Pappan Hans-Erik sov i en övernattningslägenhet intill hemmet, och gav sig ut för att leta efter sin son när han fick höra att han saknades. Polisen var på plats kort efter larmet, men det var försent. John hittades död i Uvån bara några hundra meter ifrån hemmet där han bodde.
Nu visar det sig att personalen på boendet väntade över 50 minuter innan de larmade polis, enligt en granskning av Sveriges Radios "Kaliber, i samarbete med P4 Värmland.
Satt i kö i minst tio minuter
Barnen hade under morgonen lekt med en dörr i vardagsrummet, som ledde till hallen där nattpersonalen befann sig. Men strax innan sju öppnade ett av barnen dörren och sa till personalen att pojken gått ut genom altandörren, och tre anställda sprang ut för att leta.
Enligt granskningen ringde personalen bakjouren 19 minuter efter Johns försvinnande, och 07.28 ringde bakjouren 112. Men då bad de istället att bli kopplade till socialjouren i Dalarna, som ska ha hand om efterlysningar enligt rutin, och väntade i kö i minst tio minuter.
Då ska de ha blivit en diskussion om vem, jouren eller hemmet, som hade ansvaret att larma polisen om att pojken saknades. John försvann 06.53 och klockan hann bli 07.46 innan polisen nåddes av socialjouren. John hittades i ån 09.29, ungefär två och en halv timme efter att han försvann.
"Hade fullt fokus efter att leta"
Sveriges Radio ställer frågan om varför det dröjde så länge, och då menar divisionschefen att fokuset låg på att leta.
– Jag kan förstå att man kan undra det. All tillgänglig personal, all personal som fanns på plats, hade fullt fokus efter att leta, alltså fullt fokus på att leta efter pojken, säger Ulrik Bonnevier, divisionschef för barn och unga på Humana som ägde HVB-hemmet Platea, i radiosändningen, och lägger till:
– Jag kan inte spekulera i hur händelseförloppet hade sett ut innan, det är en mycket tragisk olycka som har hänt. Jag beklagar verkligen det.
Bonnevier förklarar vidare att det finns en övergripande rutin när personalen behöver kontakta SOS, men om det funnits en rutin i verksamheten, eller om den har utretts, kan han inte svara på.
"Skulle ringt polisen med en gång"
Hans-Erik är kritisk till personalens agerande.
– De skulle ringt till polis och räddningstjänst med en gång, så fort de fick reda på att han var försvunnen och att de inte hittade honom efter kanske fem minuter eller någonting i den stilen, säger han till Sveriges radio.
HVB-hemmet stängdes kort efter Johns död och alla barnen som bodde där omplacerades, efter ett beslut från IVO. Två anställda på boendet är skäligen misstänkta för vållande till annans död. Innan förhören är klara vill åklagaren inte kommentera utredningen, enligt granskningen.
Pappans ord om sonen: "Han var mitt allt"
Efter granskningen har Nyheter24 varit i kontakt med Hans-Erik, som då berättar om vad han har för förhoppningar framöver.
"Eftersom både Humana/Platea och Socialtjänsten Falun ljuger öppet och mörklägger bland annat det verkliga händelseförloppet hoppas jag att åklagaren utvidgar förundersökningen till att utkräva ansvar för Plateas chefer och Socialtjänsten Falun", skriver han.
Att det skulle röra sig om en mörkläggning nekar Bonnevier till i granskningen och hänvisar då till den lex Sarah-utredning som finns tillgänglig för allmänheten. Oavsett är såren djupa efter Johns bortgång.
"Jag saknar min son något oerhört, han var mitt allt, och jag mår därefter. Just de ansvarigas oansvarighet provocerar oerhört och gör mig djävligt förbannad", skriver Hans-Erik.
