Måndag 10 Maj
Stockholm

19 bilder som visar kvinnors kamp från dåtid till i dag

1979. Demonstrationståg för jämlikhet, rättvisa, fred och utveckling vid firandet av internationella kvinnodagen.
1 av 20
1979. Demonstrationståg för jämlikhet, rättvisa, fred och utveckling vid firandet av internationella kvinnodagen. Foto: TT Bild
Demonstration på Internationella kvinnodagen i Stockholm, år 1974. Plakat med krav på fri abort.
2 av 20
Demonstration på Internationella kvinnodagen i Stockholm, år 1974. Plakat med krav på fri abort. Foto: TT Bild
"KVINNOKAMP = KLASSKAMP, DAGHEMSPLATS ÅT ALLA BARN", demonstration den 8 mars 1974.
3 av 20
"KVINNOKAMP = KLASSKAMP, DAGHEMSPLATS ÅT ALLA BARN", demonstration den 8 mars 1974. Foto: TT Bild
1937. Nordiska kvinnosaksmötet i Stockholms Stadshus, Rådsalen. Kvinnor från hela Skandinavien diskuterar kvinnosaksfrågor.
4 av 20
1937. Nordiska kvinnosaksmötet i Stockholms Stadshus, Rådsalen. Kvinnor från hela Skandinavien diskuterar kvinnosaksfrågor. Foto: TT Bild
1937. Nordiska kvinnosaksmötet i Stockholms Stadshus, Rådsalen. Bilden är från kongressens avslutning och visar (fr.v.) Betzy Kjeldsberg, Lizinka Dyrssen, Anna Stina Schaffer, Kerstin Hesselgren, Brita Åkerman-Johansson, Helle Cannelin och Estid Hein.
5 av 20
1937. Nordiska kvinnosaksmötet i Stockholms Stadshus, Rådsalen. Bilden är från kongressens avslutning och visar (fr.v.) Betzy Kjeldsberg, Lizinka Dyrssen, Anna Stina Schaffer, Kerstin Hesselgren, Brita Åkerman-Johansson, Helle Cannelin och Estid Hein. Foto: TT Bild
Alva Myrdal, år 1900. Myrdal var starkt engagerad i debatten om kvinnors frigörelse. Hon ville skapa ett samhälle där kvinnor kunde delta på lika villkor i arbetslivet och där männen skulle delta i hemarbetet.
6 av 20
Alva Myrdal, år 1900. Myrdal var starkt engagerad i debatten om kvinnors frigörelse. Hon ville skapa ett samhälle där kvinnor kunde delta på lika villkor i arbetslivet och där männen skulle delta i hemarbetet. Foto: TT Bild
Alexandra Kollontaj (1872 - 1952) rysk socialist och feminist som förespråkade kvinnors frigörelse och det konventionella äktenskapets avskaffande. Kollontajs politiska kamp bestod i att förändra äktenskapet i grunden, kollektiv uppfostran och kvinnans sexuella frigörelse.
7 av 20
Alexandra Kollontaj (1872 - 1952) rysk socialist och feminist som förespråkade kvinnors frigörelse och det konventionella äktenskapets avskaffande. Kollontajs politiska kamp bestod i att förändra äktenskapet i grunden, kollektiv uppfostran och kvinnans sexuella frigörelse. Foto: TT Bild
Omslaget på boken "Fittstim"– en svensk antologi med feministiska texter som kom ut 1999. Redaktörer var Belinda Olsson och Linda Skugge. I boken får varje författare definiera vad feminism betyder för dem och i förordet sägs att "Det enda gemensamma för alla feminister är att de vill att killar och tjejer ska behandlas lika och ha samma rättigheter."
8 av 20
Omslaget på boken "Fittstim"– en svensk antologi med feministiska texter som kom ut 1999. Redaktörer var Belinda Olsson och Linda Skugge. I boken får varje författare definiera vad feminism betyder för dem och i förordet sägs att "Det enda gemensamma för alla feminister är att de vill att killar och tjejer ska behandlas lika och ha samma rättigheter.". Foto: TT Bild
Anna Lindhagen, (1870 - 1941) var en svensk socialdemokratisk politiker och kvinnosaksaktivist som engagerade sig för kvinnlig rösträtt. Våren 1902, när ett förslag om kvinnlig rösträtt hade förkastats i riksdagen, var hon en av dem som kallade till möten för bildandet av en rösträttsförening – något som skulle komma att bli Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR.
9 av 20
Anna Lindhagen, (1870 - 1941) var en svensk socialdemokratisk politiker och kvinnosaksaktivist som engagerade sig för kvinnlig rösträtt. Våren 1902, när ett förslag om kvinnlig rösträtt hade förkastats i riksdagen, var hon en av dem som kallade till möten för bildandet av en rösträttsförening – något som skulle komma att bli Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Foto: TT Bild
1940. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare var engagerad i flera föreningar och kämpade för kvinnlig rösträtt.
10 av 20
1940. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare var engagerad i flera föreningar och kämpade för kvinnlig rösträtt. Foto: TT Bild
Kerstin Hesselgren väljs som första kvinna in i riksdagens första kammare, den 12 september 1921. Samma år införs kvinnlig rösträtt i Sverige.
11 av 20
Kerstin Hesselgren väljs som första kvinna in i riksdagens första kammare, den 12 september 1921. Samma år införs kvinnlig rösträtt i Sverige. Foto: TT Bild
Fredrika Bremer, (1801-1865) författarinna. Pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.
12 av 20
Fredrika Bremer, (1801-1865) författarinna. Pionjär inom den svenska kvinnorörelsen. Foto: TT Bild
Affisch från 1943 av J. Howard Miller för industriföretaget Westinghouse Electric som en del av USA:s krigspropaganda under andra världskriget. Syftet då var att stärka arbetsmoralen hos kvinnliga anställda. Under 1980-talet reproducerades den i många olika format, oftast under titeln "We Can Do It!" ("vi kan klara det"), sedan dess har den använts för att framföra feministiska budskap och andra politiska agendor under 1980-talet.
13 av 20
Affisch från 1943 av J. Howard Miller för industriföretaget Westinghouse Electric som en del av USA:s krigspropaganda under andra världskriget. Syftet då var att stärka arbetsmoralen hos kvinnliga anställda. Under 1980-talet reproducerades den i många olika format, oftast under titeln "We Can Do It!" ("vi kan klara det"), sedan dess har den använts för att framföra feministiska budskap och andra politiska agendor under 1980-talet. Foto:
Nina Björk, författare som bland annat skrivit Under det rosa täcket – en feministisk bok från 1996. Boken har undertiteln "Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier" och har haft ett betydande inflytande på det sena 1990-talets feministiska rörelse. Boken har blivit en klassiker - nyutgåvan 2013 ingår i Bonniers klassikerserie.
14 av 20
Nina Björk, författare som bland annat skrivit Under det rosa täcket – en feministisk bok från 1996. Boken har undertiteln "Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier" och har haft ett betydande inflytande på det sena 1990-talets feministiska rörelse. Boken har blivit en klassiker - nyutgåvan 2013 ingår i Bonniers klassikerserie. Foto: TT Bild
Erica Jong, författare som skrivit boken "Rädd att flyga" från 1973. Boken räknas av många som en feministisk bibel. "Rädd att flyga" slog ner som en bomb på 70-talet, på grund av sin frispråkighet och sin öppenhet kring sex och framför allt kvinnlig sexualitet. Den har i dag sålt i över 18 miljoner exemplar runt om i världen.
15 av 20
Erica Jong, författare som skrivit boken "Rädd att flyga" från 1973. Boken räknas av många som en feministisk bibel. "Rädd att flyga" slog ner som en bomb på 70-talet, på grund av sin frispråkighet och sin öppenhet kring sex och framför allt kvinnlig sexualitet. Den har i dag sålt i över 18 miljoner exemplar runt om i världen. Foto: Claudio Bresciani / TT Bild
Sara Stridsberg – svensk författare som skrivit romaner, pjäser och artiklar för bland annat den feministiska kultur- och samhällstidskriften Bang. Hon har blivit nominerad till Augustpriset för debuten Happy Sally, romanen Drömfakulteten och för Darling River. 2007 fick hon Nordiska rådets litteraturpris för Drömfakulteten – om feministen Valerie Solanas, som skrev SCUM-manifestet - Society for cutting up men.
16 av 20
Sara Stridsberg – svensk författare som skrivit romaner, pjäser och artiklar för bland annat den feministiska kultur- och samhällstidskriften Bang. Hon har blivit nominerad till Augustpriset för debuten Happy Sally, romanen Drömfakulteten och för Darling River. 2007 fick hon Nordiska rådets litteraturpris för Drömfakulteten – om feministen Valerie Solanas, som skrev SCUM-manifestet - Society for cutting up men. Foto: Karl Melander / TT Bild
Den första internationella kvinnokonferensen anordnades 1910 av Andra internationalen i Folkets hus i Köpenhamn. Där instiftades den första internationella kvinnodagen efter initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin. Syftet var att varje land, varje år, skulle fira kvinnodagen under parollen: ”Rösträtt för kvinnor ska ena vår styrka i kampen för socialism”
17 av 20
Den första internationella kvinnokonferensen anordnades 1910 av Andra internationalen i Folkets hus i Köpenhamn. Där instiftades den första internationella kvinnodagen efter initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin. Syftet var att varje land, varje år, skulle fira kvinnodagen under parollen: ”Rösträtt för kvinnor ska ena vår styrka i kampen för socialism”. Foto:
Gudrun Schyman, grundare av Feministiskt initiativ, partiet som på riktigt fick upp feminismen på den politiska agendan under riksdagsvalet 2014.
18 av 20
Gudrun Schyman, grundare av Feministiskt initiativ, partiet som på riktigt fick upp feminismen på den politiska agendan under riksdagsvalet 2014. Foto: MAJA SUSLIN/TT Bild
Barnvagnsmarschen den 8 mars, 2013. Arrangerad av RFSU i protest mot den höga mödradödligheten i världen. Var dag dör 800 kvinnor och flickor för att de saknar tillgång till preventivmedel, säker abort och mödrahälsovård. 99 procent av de som drabbas lever i fattiga länder. Där är mödradödlighet den vanligaste dödsorsaken bland flickor mellan 15 och 19 år.
19 av 20
Barnvagnsmarschen den 8 mars, 2013. Arrangerad av RFSU i protest mot den höga mödradödligheten i världen. Var dag dör 800 kvinnor och flickor för att de saknar tillgång till preventivmedel, säker abort och mödrahälsovård. 99 procent av de som drabbas lever i fattiga länder. Där är mödradödlighet den vanligaste dödsorsaken bland flickor mellan 15 och 19 år. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT Bild
20 av 20

8 mars är internationella kvinnodagen. Här är 19 bilder som visar kvinnokampen från 1800-talet till i dag – och kvinnodagens historia i 9 punkter.

Kommentera (1)
Kopiera länk
Dela
Läs mer

1. Den 28 februari 1909 förklarade det Amerikanska socialistpartiet att en nationell kvinnodag skulle firas. Därefter fortsatte kvinnodagen att firas sista söndagen i februari till och med år 1913.

2. Den första internationella kvinnokonferensen anordnades 1910 av Andra internationalen i Folkets hus i Köpenhamn.

3. På samma konferens, år 1910, instiftades den första internationella kvinnodagen efter initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin. Syftet var att varje land, varje år, skulle fira kvinnodagen under parollen: ”Rösträtt för kvinnor ska ena vår styrka i kampen för socialism”.

4. 1911 firades kvinnodagen den 19 mars i fyra olika länder: Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike.

5. Den andra internationella kvinnokonferensen ägde rum i Moskva år 1921. Då föreslogs att dagen skulle inträffa den 8 mars – till minne av februarirevolutionen i Ryssland.

6. 1975, på FN:s första internationella kvinnokonferens i Mexiko, togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag.

7. Två år senare, 1977, tog FN:s generalförsamling ett beslut om att införa den gemensamma kvinnodagen.

8. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtider. Därmed ändrades kvinnodagen från att vara en socialistisk kampdag till att bli en opolitisk högtidsdag.

9. År 2015 firades internationella kvinnodagen i mer än 100 länder runt om i världen.

Kommentera (1)
Kopiera länk
Dela