Så slår den ryska petningen ur Swift mot Sverige
Energi, maskiner, kemikalier och teknik. Vissa sektorer kan få det svårare än andra i Sverige när ryska banker kastas ut ur det internationella betalsystemet Swift.Det blir krångligare och dyrare, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
En uteslutning ur Swift innebär att alla transaktioner med omvärlden stoppas. Vilka ryska banker det rör sig om har ännu inte presenterats, men enligt Jens Magnusson är det troligt att det handlar om samma banker som redan har blivit utsatta för sanktioner.
— Nu verkar det som att USA och EU vill att urvalet inte ska handla om banker som är centrala för energileveranser. Man kommer försöka fortsätta att skydda energihandeln från Ryssland till Europa, och de banker som tar emot betalningarna ska fortfarande vara anslutna till Swift, säger Jens Magnusson.
Högre energipriser
För svensk del skulle en rysk uteslutning ur betalsystemet kunna få flera följdeffekter. Allra tydligast blir det det om Ryssland väljer att svara genom strypta gasleveranser.
— I det läget påverkas Sverige tydligt genom högre energipriser. Både genom högre pris från pumparna och ännu högre elräkningar, säger Jens Magnusson.
Förutom energihandeln finns det flera stora svenska handelsområden med Ryssland. Över gränsen exporteras det bland annat maskiner, kemikalier, läkemedel och telekomutrustning där det i fortsättningen blir en utmaning utan Swift-systemet.
— Det blir mycket krångligare, mycket dyrare och ett helt annat sätt att göra upp affärer på. Allt från kontaktbetalningar till egna betalningslinor. Om två företag har jättemycket transaktioner skulle de kunna hitta ett eget betalningssystem där man skickar pengar direkt till varandra, säger Jens Magnusson.
Privatpersoner inte prioritet
En uteslutning kan även komma att påverka privatpersoner som vill göra överföringar mellan svenska och ryska bankkonton.
— Men det är inte i första hand privatpersonsbankerna och energirelaterade banker som utesluts, utan de som anses kopplade till andra delar av rysk ekonomi – framför allt oligarker och makten nära Vladimir Putin, säger Jens Magnusson.
