Allt blir dyrare – så delas ekonomin rättvist

Just nu upplever vi en högre inflation än på länge, som gör att det som har fungerat tidigare för familjens ekonomi kanske inte längre gör det, konstaterar Sharon Lavie, sparekonom på Lendo.

— Jag tror att det är viktigt att ta ett omtag nu, för mycket kan ha hänt den senaste tiden, säger hon.

Om det hittills har varit okej att dela upp kostnaderna så att den ena betalar sådant som mat, barnkläder och grejer till hemmet medan den andra står för exempelvis boendet så kan det behöva ändras nu, konstaterar hon. Maten blir dyrare, liksom mycket annat, och det är helt enkelt läge att se över ekonomin i familjen.

Hon tycker att man bör sätta sig ned och gå igenom vart pengarna går. Kanske behöver den fördelning som gällt hittills nu göras om, förklarar hon.

— Man får lista sådant som är absolut nödvändigt, som mat och att tanka bilen, och prata igenom vad man kan dra in på, säger Sharon Lavie.

Kvinnor tjänar mindre

Magnus Hjelmer, privatekonom på Ica-banken, berättar att Ica-banken har låtit Sifo undersöka hur ekonomin delas upp i par-relationer, och vad kvinnor oftast lägger sina pengar på.

— Kvinnor tjänar ungefär tio procent mindre än män i snitt, och sparar ungefär 500 kronor mindre per månad. Kvinnor lägger oftast pengar på sådant som mat, artiklar till hemmet och boendet. Det kan leda till att kvinnor lägger mer pengar på driften av familjen nu, som blir allt dyrare.

Män köper oftast mer dyra prylar, som kapitalvaror. Sådant som vi nu snabbast drar in på när tiderna blir sämre, enligt forskare från Uppsala universitet.

Kapitalvaror, som bilköp, minskar redan när vi blir oroliga för vad som kan komma att hända, medan köpen av förbrukningsvaror minskar när exempelvis arbetslösheten är ett faktum, enligt forskaren Erik Öberg vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet som tillsammans med några andra forskare utvecklat en modell för att kartlägga vår konsumtionsminskning i sämre tider.

Det kan innebära att kvinnor får lägga allt större del av sina pengar på mat och förbrukningsvaror, medan män kan spara sina pengar. Orättvist, tycker både Magnus Hjelmer och Sharon Lavie.

Magnus Hjelmer berättar att enligt Ica-bankens undersökning hade bara 18 procent av de tillfrågade en procentuell utgiftsfördelning, 29 procent använde en gemensam pott med ett gemensamt konto som utgifterna betalas ifrån. 27 procent delade hälften var.

Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, håller med om att hälftendelningen blir orättvis. Det är nu när det ekonomiska utrymmet krymper som fördelningen behöver ses över, tycker de alla tre. Att betala hälften var, som vid en första anblick kan verka rättvist, innebär att den med lägre inkomst nu kanske bara får några hundralappar över för egen konsumtion och sparande, medan den som tjänar mer har flera tusen kronor kvar. Då är det bättre att utgifterna delas i proportion till inkomsten, förklarar hon.

Okunskap, men inga baktankar

— Ungt folk delar ofta 50/50. Men det fungerar inte. Procentuell fördelning av kostnaderna är viktig nu, säger Shoka Åhrman.

Hon tror inte att hälftenfördelningen som många använder handlar om någon elakhet eller snålhet hos den som tjänar mest, vilket oftast är männen.

— Nej, det finns nog inga baktankar. Men en okunskap, säger Shoka Åhrman.

De tycker att par behöver prata mer om sin ekonomi. Om man bestämt sig för att leva tillsammans så behöver man se till att båda får en vettig standard, och också möjlighet till ett eget sparande, understryker de.

— Man behöver prata om fördelningen, men också om vilka kostnader var och en betalar, och om kompensation för sådant som vabb och föräldraledighet, säger Magnus Hjelmer.