Ny modell förutspår hur vi spenderar
Börjar du tveka inför det där planerade bilköpet när konjunkturen blir sämre? Det är fullt naturligt, visar en ny studie. Två forskare har tagit fram en ekonomisk modell som visar hur vår konsumtion styrs när ekonomin försvagas.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina får påtagliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Europa. Kraftiga uppgångar i råvarupriser skapar ytterligare tryck uppåt på den redan höga inflationen i många länder inklusive Sverige. Både ECB och Riksbanken väntas tidigarelägga sina räntehöjningar till september i år. Svensk BNP-tillväxt hålls samtidigt uppe, delvis på grund av en kraftigt ökad offentlig konsumtion.
Kriget medför en enorm humanitär katastrof och ett stort mänskligt lidande. Ungefär 200 000 ukrainska flyktingar antas komma till Sverige i år, vilket medför stora offentliga utgiftsökningar.
Den stora utmaningen med flyktingmottagandet på kort sikt handlar i första hand om bostäder och skola för de som kommer till Sverige. De offentliga finanserna är dock starka. Trots kraftigt ökade offentliga utgifter är det strukturella sparandet nära noll de närmaste åren. Den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur i slutet av i år och arbetslösheten sjunker till strax under 7 procent 2023.
Hushållens köpkraft minskar av den höga inflationen, men utfasningen av pandemirestriktionerna bidrar till att de minskar sitt sparande och hushållens konsumtion ökar ändå.
Den höga inflationen och det växande resursutnyttjandet i ekonomin gör att Riksbanken överger nollräntepolitiken och inleder en serie räntehöjningar i september i år.
Källa: Konjunkturinstitutet
— Ett naturligt nästa steg är att den här teorin inkorporeras i till exempel Riksbankens modeller, säger Erik Öberg, en av dem som står bakom studien.
Flera liknande modeller finns tidigare, men den här tar steget vidare genom att undersöka flera parametrar.
Bakom modellen står Erik Öberg, forskare vid Uppsala universitet, och Karl Harmenberg vid BI Norwegian Business School i Oslo. De har tillsammans arbetat med projektet sedan 2015.
— Den stora skillnaden är att den här modellen även inkorporerar kapitalvaror – alltså något du köper i dag för att konsumera över en lång tid, som en bil, säger Erik Öberg.
Konsumtionsmönstret i modellen följer både hushållens faktiska och förväntade ekonomi – vilket också återspeglas i mönstret av efterfrågan på de olika varukategorierna.
Förväntad inkomst
Öberg ger ett exempel: Kapitalvaror går främst ned i början av en recession, medan nedgången på förbrukningsvaror, som till exempel mat, är jämt fördelad.
Modellen förutsätter att hushåll med små ekonomiska buffertar är mindre benägna att spendera extra tillskott på kapitalvaror, medan benägenheten tvärtom ökar för dagligvaror.
— När man köper kapitalvaror så binder man sig att konsumera tjänsterna en längre tid. Då blir inköpen mer känsliga med din förväntade inkomst i framtiden, säger han.
Han tillägger att det sker även om man inte är direkt hotad av arbetslöshet.
Kan användas i penningpolitik
Samtidigt understryker han att deras resultat inte ska betraktas som ett slutgiltigt svar, utan mer en fingervisning för var framtida empirisk forskning behövs.
Och det framför allt på två områden, säger han.
— En del av forskningen framöver kommer gå ut på att undersöka hushållens beslut på mikronivå för att pröva ifall modellen stämmer. Det andra sättet är att integrera det här i större makroekonomiska modeller och se vad det betyder för finans- och penningpolitik.
Förhoppningen är då att de väldigt snabbt ska kunna mäta konsumtionseffekten av penningpolitiska stimulanser.
— Om det stämmer att konsumtionsefterfrågan är väldigt känslig av hushållens förväntningar, då kan vår modell användas för att se vilka åtgärder som ger direkt och störst effekt, säger Öberg.
