Det är inom högavlönade yrken som löneskillnaderna mellan kvinnor och män är störst, visar statistik från SCB.
– När vi bryter ner fördelningen i olika lönenivåer så framträder en tydlig obalans i toppen av löneskalan, säger Anneli Åkerman, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.
Sektor påverkar
SCB har studerat statistik från 2024 där de delat in personerna i så kallade inkomstpercentiler, alltså 100 lika stora grupper från lägst till högst lön. Detta för att tydliggöra lönenivåerna, skriver de.
Statistiken visar alltså att de mest högavlönade männen har betydligt högre löner än de mest högavlönade kvinnorna. Och skillnaderna är större än bland mer lågavlönade individer.
Men det är inte bara lönen som påverkar. Även vilken sektor man arbetar inom spelar roll. Exempelvis är skillnaderna bland kommunanställda små, eller till kvinnors fördel. I privat sektor och inom regioner skiljer det sig mer.
LÄS MER: Så får du högre lön 2026

Så stora är skillnaderna i sektorerna
Statistiken visar skillnader i den nittionde percentilen, alltså mellan de tio procent mest högavlönade männen respektive kvinnorna.
Kommun:
Kvinnor: 47 000 kronor i månaden.
Män: 48 500 kronor i månaden.
Region:
Kvinnor: 58 100 kronor i månaden.
Män: 93 900 kronor i månaden.
Staten:
Kvinnor: 59 000 kronor i månaden.
Män: 64 000 kronor i månaden.
Tjänstemän i privat sektor:
Kvinnor: 68 500 kronor i månaden.
Män: 80 200 kronor i månaden.
Arbetare i privat sektor:
Kvinnor: 38 100 kronor i månaden.
Män: 43 300 kronor i månaden.
Källa: SCB
"Inte bara genomsnittslöner"
Särskilt i regionerna är klyftorna större.
Endast tio procent av kvinnorna tjänar över 58 100 kronor, medan tio procent av männen tjänar över 93 900 kronor.
Enligt SCB beror detta bland annat på att kvinnodominerade yrken inom regionerna ofta är lågavlönade. Det rör sig bland annat om undersköterskor och administratörer.
Män är istället överrepresenterade bland de högavlönade yrkena, som exempelvis specialistläkare.

Detta visar, enligt Anneli Åkerman, på att löneklyftan inte bara är en fråga om genomsnittslöner för samma yrken.
– Det här visar att jämställdhetsfrågan inte bara handlar om genomsnittslöner, utan också om vilka som når de högsta inkomstnivåerna, avslutar hon.




