När inflationen ligger över tio procent och facken "bara" krävt 4,4 procent i lönepåslag, innebär det rejäla reallönesänkningar två år i rad. Fackbossarna känner trycket från medlemmarna som resonerar ungefär som så här: "Varför ska jag hålla igen mitt pris (lön) när alla andra höjer sina priser?"
Fackledningarnas besked, liksom flertalet bedömares, är att en löne- och prisspiral gör alla till förlorare. Men för att löntagarna ska ställa upp på detta krävs att alla i samhället visar återhållsamhet, inte minst direktörerna i näringslivet. Annars blir det en extremt bråkig lönerörelse, varnar facken.
— Det finns stor förståelse för detta, säger Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg på en pressträff i samband med avtalsväxlande med facken, på TT:s fråga om hur snacket går bland hans medlemsföretag.
Han pekar på att flera direktörer uttryckt en sådan förståelse och hänvisar bland annat till Investors styrelseordförande Jacob Wallenbergs, sedan i våras även styrelseordförande i Svenskt Näringsliv, skriftliga svar på Dagens Nyheters fråga om de kommer att snåla in på vd-lönerna: "Det är viktigt att inflationen inte drar iväg som en konsekvens av avtalsförhandlingarna. Och det är självklart så att vi alla har anledning att reflektera över detta oavsett nivå i företagen".
Klas Wåhlberg säger att Svenskt Näringsliv visserligen inte är direkt inblandade i förhandlingarna med facken. Det gör de enskilda arbetsgivarförbunden själva.
— Men jag är inte tondöv, säger han.
— Vi har fått tydliga signaler om återhållsamhet, fortsätter han.
Ett första svar på det kommer när börsbolagen lägger fram sina förslag på aktieutdelningar i månadsskiftet januari/februari. Strax därefter släpper bolagen sina årsredovisningar med löne- och bonusuppgifter till vd:arna.
Men det är ersättningar som avser det föregående året, alltså 2022, poängterar Klas Wåhlberg som chefar över en arbetsgivarorganisation med stora verkstadsjättar som medlemmar.
— Det blir ett pedagogiskt problem, säger han.
