Priset på fjällstugor rasar – så mycket kostar villorna i skidorterna
Det är köparens marknad i den svenska fjällvärlden. Det senaste halvåret har priserna på fritidshus rasat, allra mest i Åre och Idre, och utbudet har ökat.
Snittpris för fritidshus senaste halvåret:
Funäsfjällen: 5,0 miljoner kronor.
Hemavan-Tärnaby: 2,68 miljoner kronor, en ökning med 3,6 procent.
Idre: 1,9 miljoner kronor, en minskning med 43 procent.
Lofsdalen: 3,23 miljoner kronor.
Sälenfjällen: 3,24 miljoner kronor, en minskning med 26 procent.
Vemdalen: 4,0 miljoner kronor, en minskning med 3,2 procent.
Åre kommun: 3,12 miljoner kronor, en minskning med 40 procent.
Ökning/minskning anges inte i de områden där antalet försäljningar varit färre än 30.
Källa: Hemnet
Efter en kraftig prisuppgång under pandemiåren 2020–2021 noterar bostadssajten Hemnet nu en sänkning på drygt 18 procent på fritidshusen i sju svenska fjällområden.
Så mycket kostar en fjällstuga
Det senaste halvåret har den genomsnittliga fjällstugan kostat 3,1 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 3,8 miljoner kronor under motsvarande period för ett år sedan.
En högst väntad utveckling, enligt Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet.
— Ja, det skulle jag säga, mot bakgrund av hur bostadsmarknaden generellt har utvecklats och hur ränteutvecklingen har varit under det senaste året.
En pandemieffekt
Att räntan gått upp och att hushållens köpkraft också urholkas av inflation och skyhöga elpriser är huvudförklaringen till prisfallet. Men Erik Holmberg ser också en pandemieffekt:
— Under pandemiåren var fritidshusmarknaden otroligt stark och efterfrågan ökade kraftigt. Sedan gick folk tillbaka till jobbet och det blev svårare att jobba hemifrån. Samtidigt blev det lättare igen att resa utomlands och då gick efterfrågan tillbaka till normala nivåer.
Nu tar det längre tid att sälja fjällstugor och därmed ökar också utbudet. I de sju områden Hemnet tittat närmare på fanns 206 fritidshus till salu på sajten under vecka sju i år. För ett år sedan var det bara 98.
När ett fritidshus ska byta ägare har varken köpare eller säljare i normalfallet lika mycket eld i baken som på bostadsmarknaden. Förändringar i livssituationen påverkar inte på samma sätt som när det gäller ordinarie boende.
— Där drivs ju mycket av att vi flyttar ihop och flyttar isär, av att man skaffar barn och blir fler i familjen och så vidare. Det driver inte på samma sätt fritidshusmarknaden, säger Erik Holmberg.
Suget finns kvar
Trots nedgången är priserna på fritidshus fortfarande högre än när pandemin startade. Hur det kommer att utvecklas framöver är svårt att sia om, tycker han. Suget efter en egen stuga finns där, även om inte lika många har råd att slå till just nu.
— Det finns en efterfrågan på fjällstugor, det ser vi på sajten och det hör vi från mäklare. Samtidigt byggs det inte så mycket nytt, till skillnad från på bostadsmarknaden i övrigt där det fylls på hela tiden i takt med att befolkningen växer. Beståndet av fritidshus är ganska konstant över tid, samtidigt som efterfrågan generellt är ökande.
