Europeiska centralbanken (ECB) och USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) antas vara på väg in en serie räntesänkningar i år. Men i Japan är det tvärtom. Där laddar centralbanken just nu upp för den första räntehöjningen sedan 2007.
Minusränta sedan 2016
Den japanska ekonomin – världens fjärde största – har sedan bankkrisen i början av 1990-talet brottats med deflation (sjunkande priser) och mycket svag tillväxt. Inflationsförväntningarna bland hushåll och företag i Japan har även tryckts nedåt av landets enorma statsskuld – nästan 270 procent av BNP – som har byggts upp under årtionden av massiva finanspolitiska stimulanspaket.
Ovanpå det kommer demografisk motvind i form av en allt större andel äldre i befolkningen, som trycker ned tillväxten.
För att vända utvecklingen har den japanska styrräntan sänkts radikalt. Den ligger sedan januari 2016 på rekordlåga minus 0,1 procent.
Minusräntan – ett verktyg som även Riksbanken använde 2015-2020 – innebär i praktiken att affärsbanker betalar en avgift på insättningar i centralbanken i stället för att få ränta. Ovanpå detta har centralbanken gjort stora stödköp för att trycka ned marknadsräntor.
Syftet med åtgärderna har varit att få affärsbankerna att använda mer pengar till utlåning och därmed få upp efterfrågan och få fart på inflationen.
Stora löneökningar
Men det är först i den globala inflationschockens skugga som det har vänt. Stora löneökningar väntas nu späda på inflationen, som har legat på eller över inflationsmålet i 22 månader.
— Vi har lagt in att man levererar två eller tre räntehöjningar på 0,10 procentenheter styck, men att man inte kommer så mycket längre än så, säger SEB-ekonomen Robert Bergqvist.
Penningpolitiken blir fortsatt stimulativ och risken är överhängande att inflationen vänder nedåt igen, då de underliggande drivkrafterna finns kvar, enligt Bergqvist.
— Jag tror att vi får se en svagare ekonomisk utveckling i Japan redan om ett år och då tror jag att inflationstrycket kommer att dämpas, säger han.
