Kronofogden drev in 370 miljoner kronor i skadeståndsmål till brottsoffer under 2023. Arkivbild.
Kronofogden drev in 370 miljoner kronor i skadeståndsmål till brottsoffer under 2023. Arkivbild. - Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Mer pengar drivs in till brottsoffer

Kronofogden drev in 370 miljoner kronor i skadeståndsmål till brottsoffer under förra året. Det är en ökning med 60 miljoner kronor sedan 2022. Det ökar chansen att brottsoffer får ut sitt skadestånd, säger Pernilla Tollin, analytiker på Kronofogden.


Beloppet är det största som har utmätts under de senaste åren, visar en ny analys från Kronofogden.

Enligt Pernilla Tollin beror ökningen på två lagändringar från 2022, som har gjort det möjligt att driva in mer pengar.

Dels har skadeståndsmål fått högre prioritet vid löneutmätning. Det innebär att de belopp som drivs in vid löneutmätning i första hand ska gå till skadeståndsskulder.

Det andra är att den skadeståndsskyldiga nu kan betala av med hjälp av sitt eget skadestånd, som personen exempelvis kan ha fått för att ha varit frihetsberövad.

— Tidigare kunde man inte använda det för utmätning. Men nu är det möjligt, säger Pernilla Tollin.

Fler söker skadestånd

Analysen visar också att många av de skadeståndsskyldiga har skulder i flera skadeståndsmål. Var tredje är skadeståndsskyldig i mellan tre och tio mål.

Kronofogden konstaterar även att fler söker skadestånd hos myndigheten.

I fjol inkom nästan 25 000 nya skadeståndsmål, vilket är en ökning med 2 000 mål från föregående år. En orsak kan vara att skadeståndsbeloppen i stort har ökat på senare år, menar Pernilla Tollin.

— Om man har blivit tilldömd ett högre belopp, är man också mer benägen att vända sig till Kronofogden för att få det.

Lång väntan att få skadestånd

Trots att Kronofogden driver in mer pengar, visar analysen att det bara är en tredjedel som har fått hela sitt skadestånd inom ett år.

Av de drygt 130 000 skadeståndsmål som pågick i december förra året hade över 60 procent pågått mer än fem år.

— Många av de som har skulder har inte utmätningsbara tillgångar, och att det tar lång tid har också att göra med att de här målen inte preskriberas, säger Pernilla Tollin.

TT