4 460 kronor i minskad köpkraft – svenskarna blir allt fattigare

Den svenska modellen med återhållsamma lönekrav från de stora fackförbunden, tillsammans med Riksbankens strypkoppel på inflationen, har beskrivits som en framgångssaga.

Men de senaste åren har många yrkesgrupper fått sänkta reallöner eftersom priserna ökat så snabbt.

MISSA INTE: Sveriges superrika: 33 män och 10 kvinnor är dollarmiljardärer

Lönerna åts upp av inflationen

Fram till 1995 ökade lönerna med i snitt 8,5 procent. Men efter prisökningarna steg lönerna faktiskt med fjuttiga 0,5 procent.

Därför gjordes systemet om.

Sedan 1995 har inflationen hållits nere, och de svenska reallönerna har ökat mer än dubbelt så snabbt jämfört med innan.

Nu äts lönerna upp – igen

Välståndet för svenska löntagare har därmed ökat varje år – fram till 2022.

Löneökningarna 2022 var en riktig besvikelse, sett ur inflationsperspektivet.

Priserna vid årsskiftet jämfört med året innan hade stigit med 10,5 procent, enligt SCB.

LO-fackens blygsamma lönelyft

Arbetaryrkena fick i snitt 4,1 procents löneökning det året. I köpkraft innebär det i praktiken en lönesänkning med över 6 procent.

Med andra ord: Hade man som busschaufför eller vårdbiträde exempelvis, 30 000 kronor efter skatt och hyror i januari 2021 skulle de ha ökat till 31 230 kronor året därpå, men man skulle fått 10 procent färre varor och tjänster för pengarna.

Det motsvarar i praktiken en lönesänkning med 2 0000 kronor när det gäller köpkraft, trots löneökningar på pappret.

Fortsatt fallande löner

Enligt Arbetsgivarverket fortsatte reallönerna att falla även i fjol även för de anställda på exempelvis statliga myndigheter.

För andra året i rad faller köpkraften med 6 procent.

Två år med reallönesänkningar på 6 procent blir sammanlagt en minskad köpkraft på 11,64 procent.

4 460 kronor i sänkta reallöner

För en statligt anställd exempelvis, med 40 000 kronor i lön i början av 2022 har man alltså fått 4 460 kronor i minskad köpkraft på två år.

Trots löneökningar. 2021 stod reallönerna i statliga myndigheter stilla. Det gör att det var fyra år sedan man såg några reallönelyft alls.

Fornstora dar

Och även i år fortsätter reallönerna att falla. Inflationen i januari 2024 var 5,4 procent jämfört med 12 månader innan. Det är så klart bättre än i fjol, men fortfarande på rekordnivåer.

I år verkar reallöneökningar som en fjärran fantasi från en svunnen tid.

Dråpslaget: Inga reallöneökningar sedan 2020

Sorgespelet gäller för nästan alla yrken i Sverige, från lärare och bilmekaniker till revisorer och kommuntjänstemän.

Enligt medlingsinstitutet steg lönerna i snitt med 2,9 procent i mars i fjol jämfört med året innan. Men inflationen 2023 landade på en mycket värre siffra.

Faktum är att om man inte var vd eller civilingenjör inom några särskilda branscher det senaste året så såg man lönerna rasa i en sällan skådat takt.

Nyheter24 har redan rapporterat att bara var fjärde ingenjör fick en reallöneökning i fjol.

Facket förbannade

Samtidigt har de högsta cheferna sitt på det torra, om man ska tro LO-fackens utredning.

Siffrorna för 2023 finns inte tillgängliga ännu. 

Men baserat på LOs granskning av inkomsterna för vd:arna på 50 av Sveriges största företag, som publicerades i februari och som kollat på inkomsterna fram till deklarationsåret 2022, ökar klyftorna i samhället. Enligt dem har inkomsterna sedan 80-talet rusat i höjden för det de kallar för samhällets maktelit.

– Det är skadligt och farligt att eliten som har ett sådant inflytande över samhällsutvecklingen så mycket lever i sin egen lilla bubbla, och inte påverkas av vad som händer i det samhälle de styr över, säger LO:s ekonom Anna Almqvist till Nyheter24.

Läs mer om ekonomi, löner, inflation och statistik:

Ruttet påskägg för stockholmarna: Kommunchef tappade bort miljard

Så går det för nätläkarna Kry, Min Doktor och Doktor24

Hjälp! Nordnets hopplösa pensionsfond kostar mig tusenlappar