Vid sidan av de rena elpriserna, har även elnätsavgifterna under en lång rad av år hamnat i blickfånget. Prisökningarna har stundtals varit höga. Bara de tre senaste åren har landets elnätsföretag höjt priserna med i genomsnitt 10, 5 och 10 procent under respektive år, enligt statistik från Nils Holgersson, en grupp av bostadsorganisationer som årligen mäter priser.
Tusen miljarder
Eftersom elnätsbolagen agerar på naturliga monopolmarknader är det myndigheten Elmarknadsinspektionen (EI) som sätter ramarna för hur mycket bolagen kan höja priserna. Samtidigt behöver landets elnät byggas ut, med uppemot 1 000 miljarder kronor de kommande 20 åren enligt bolagen själva. Så för reglermyndigheten gäller det att hitta en balans.
Efter en relativt misslyckad reglering, EI har förlorat i domstol mot bolagen vid ett flertal tillfällen samtidigt som priserna har stuckit iväg, skärper myndigheten återigen regelverket inför perioden 2028-2031. Hur de nya reglerna kommer att slå på avgiften är oklart. Men höjningen av de så kallade intäktsramarna, det som styr hur mycket bolagen kan höja avgiften gentemot kunderna, blir något mindre än vad de annars skulle ha blivit med de gamla reglerna, enligt Tommy Johansson, chef för avdelningen Energisystem på EI.
Blivit ”något lägre”
Det handlar alltså långt ifrån om några prissänkningar, snarare en bromsad höjning.
EI har räknat på vad de nya reglerna skulle ha inneburit för bolagens intäktsramar under den innevarande perioden, 2024-2027. Höjningen var uppemot 40 procent.
— Den hade blivit ”något lägre”, säger Tommy Johansson utan att kunna specificera mer.
Nu väntar EI bara på att få klartecken från regeringen som har aviserat en proposition i höst som ska ge myndigheten mandat att göra förändringarna.
