Trots att konflikten eskalerat mellan Israel och Iran över helgen så låg oljepriset stabilt på måndagen efter att ha stigit över tio procent förra veckan.
— Jag tror det har att göra med att väldigt lite infrastruktur och produktionsenheter påverkats. Två gasbearbetningsenheter och två lagringsdepåer för drivmedel har blivit ödelagda. Israel har riktat in sig på att slå till mot Irans kärnanläggningar och inte olja och gas, säger Thina Saltvedt.
Sundet en nyckel
Flera av världens största oljeexportörer som Saudiarabien, Irak och Kuwait transporterar sin olja genom Persiska viken och det smala Hormuzsundet. Tanken på att Iran skulle kunna blockera sundet, eller att något skulle hända med oljeproduktionen i Persiska viken, fick marknaden att vilja betala 73 dollar för ett fat råolja i fredags i stället för 65 dollar fatet veckan innan.
Världens största oljeexportörer bortsett från de i Persiska viken har heller inte kapacitet att täcka upp om en blockad skulle ske.
— Det enda land som har den typen av lager är Saudiarabien som också skulle påverkas delvis, säger Thina Saltvedt.
Priserna korrelerar inte exakt
Det är inte alltid så att när oljepriset går upp så blir bensinen lika mycket dyrare.
— Det är ingen en-till-en jämförelse. Oljan handlas i dollar så hur kronan utvecklas mot dollarn spelar också roll. Sedan står skatter och avgifter för en stor del av priset man betalar vid pump i Sverige, säger Thina Saltvedt.
