På måndag släpper Statistiska centralbyrån (SCB) nya inflationssiffror för juni.
Snittprognosen bland ekonomer är att KPIF-inflationen, Riksbankens huvudmått, har stigit från 2,3 procent i maj till 2,5 procent i juni, enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning.
Borträknat energi väntas den årliga prisökningstakten ha stigit från 2,5 till 3,0 procent. Men det ska inte tolkas som att det har vänt upp igen, enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Inget tecken
— Den här uppstudsen i inflationen är inte tecken på att den håller på att accelerera igen. Vi är fortfarande stärkta av att inflationen kommer att falla tillbaka i slutet av året, säger han.
Varför då?
— Det beror på att kronan har stärkts tidigare i år. Och vi ser att företagens prisplaner har mjuknat och att importen har blivit billigare, säger Isaksson.
Faktorer som bedöms ha påverkat prisbilden uppåt just i juni är säsongsmässigt dyrare utlandsresor. Så ser det ut varje år, men resorna väger tyngre i SCB:s varukorg än tidigare år, enligt Torbjörn Isaksson.
Matpriserna har också, till skillnad från Matpriskollens mätning, stigit en aning i juni, enligt Nordeas beräkningar. Elen har samtidigt fallit märkbart i pris.
Jokern i leken
Nordeaekonomerna har på senare tid tillhört skaran som varit försiktigare med att räkna med räntesänkningar från Riksbanken, eftersom man räknar med att hushållen ska börja konsumera mer när den privata ekonomin stärks.
Men Isaksson ser ändå en ökad sannolikhet för att det blir ytterligare en räntesänkning, kanske i september.
Kronkursen kan bli jokern som avgör.
–Kronan har försvagats igen den senaste tiden. Om det fortsätter kan det få konsekvenser för inflationen (dyrare import). Därför ligger växelkursen i vågskålen för om Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad eller inte, säger Isaksson.
