Sverige är ett av de länder i världen där kontanter används minst, och i dagens digitaliserade samhälle har dess ställning som betalmedel försvagats.
I dag görs nio av tio köp med betalkort eller Swish, och bankomaterna blir allt färre. Trots det vill 83 procent av det svenska folket ha kvar kontanterna även i framtiden, enligt en undersökning gjord av Bankomat i våras.
För nästan två år sedan påbörjades en kontantutredning av regeringen, på uppdrag av Finansinspektion. Den presenterades i december 2024, och har legat ute på remiss sedan dess.

Utvecklingen av kontanter i Sverige
2024 uppskattade Sveriges Riksbank att flödet av sedlar och mynt i cirkulation i det svenska samhället hade ett uppskattat, gemensamt värde på omkring 57 miljarder kronor.
Men uttagen av kontanter minskar i rask takt och har gjort det under flera år. Enligt statistiken har uttagen via uttagsautomater minskat både i antal tillfällen och totalt värde.
2018: 108 miljarder kronor togs ut i uttagsautomater
2019: 103 miljarder kronor togs ut i uttagsautomater
2020: 84 miljarder kronor togs ut i uttagsautomater
2021: 79 miljarder kronor togs ut i uttagsautomater
2022: 82 miljarder kronor togs ut i uttagsautomater
2023: 72 miljarder kronor togs ut i uttagsautomater
2024: 66 miljarder kronor togs ut i uttagsautomater
Källa: Sveriges Riksbank

Ny kontantlag 2026
Nu har regeringen lämnat över en lagrådsremiss, som Nyheter24 tagit del av, till Lagrådet för granskning. Där föreslås kontantplikt för vissa butiker och apotek, och en ändring av lagen (2010:851) om betaltjänster.
Där står det: ”Kontantanvändningen fortsätter att minska men det är viktigt att slå vakt om kontanters funktionalitet som betalningsmedel. Detta förutsätter att det är möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen.”
Lagrådets uppgift är att kontrollerar att förslaget inte strider mot grundlagen eller andra lagar, innan regeringen kan lämna ett slutgiltigt förslag om den nya lagen till riksdagen.
Här är de fyra huvudförslagen
Här är de viktigaste punkterna i den nya lagen för kontanter:
1. Matbutiker och apotek ska ta kontanter
"Livsmedelsbutiker och apotek ska som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter som betalning för försäljning av varor och tjänster (kontantplikt) på fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa."
2. Gäller inte vid risk för personalens säkerhet
"Kontantplikten ska inte gälla om den innebär att säkerheten för verksamhetens personal inte kan upprätthållas på försäljningsstället, det finns risk för att försäljningsstället behöver läggas ner eller om det finns skäl för att neka att ta emot kontant betalning vid en enskild försäljning."
3. Det ska gå att sätta in kontanter i hela landet
"Konsumenter ska kunna göra kontantinsättningar i betryggande utsträckning i hela landet."
4. Lämpliga tjänster för företag
"Det ska finnas lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning för företag."
Enligt förslaget ska lagändringen träda i kraft den 1 juli 2026.





