EU-kommissionen har föreslagit en långtidsbudget för åren 2028–2034 på drygt 1 800 miljarder euro i dagens penningvärde, motsvarande ungefär 1,26 procent av EU ländernas samlade bruttonationalinkomst (bni).
Det är långt över regeringens önskan om högst 1,0 procent av bni.
Jessica Rosencrantz säger att hon förvisso gläds åt att budgeten prioriterar säkerhet och konkurrenskraft, i linje med regeringens önskemål, men efterfrågar nedprioriteringar av andra områden.
— Två tredjedelar av dagens EU-budget går till jordbrukspolitik respektive sammanhållningspolitik, alltså olika typer av regionalstöd, säger hon.
— Eftersom det är de stora områdena är det naturligt att titta på omprioriteringar där, men också se hur man kan använda de budgetposterna för att möta behovet av åtgärder kring exempelvis säkerhet och försvar.
”Finns inga gratispengar”
Rosencrantz lyfter också det som en seger att alla pengar från EU, enligt förslaget som ligger, ska villkoras med ett krav om att leva upp till rättsstatens principer.
Enligt EU-kommissionen ska budgeten bli verklighet utan ökningar av den så kallade EU-avgiften som medlemsländerna betalar in. I stället ska finansieringen säkras genom fler så kallade egna medel, alltså diverse skatter.
Men sådant brukar vara svårt att komma överens om – och regeringen är negativt inställd.
— Det finns inga gratispengar, det gäller även de nya egna medlen som föreslås. Det är ju pengar som antingen går till de nationella budgetarna i dag eller så är det skatter och avgifter som skulle läggas på europeiska företag eller konsumenter, säger Rosencrantz.
SD vill se veto
Få ser ut att vara inne på samma sparsamma linje som Sverige, men Rosencrantz lyfter fram Nederländerna och Tyskland som medlemsländer med liknande infallsvinkel.
SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers sade tidigare under onsdagen att regeringen på förhand ska hota med att lägga veto om förhandlingarna inte går Sveriges väg.
För att budgeten ska antas måste samtliga 27 medlemsländer säga ja. Därför blir det som att alla redan går in i förhandlingen med ett veto, säger Rosencrantz. Förhandlingen kan pågå i flera år.
— Vi är nu vid startskottet för den här långa förhandlingen. Men jag kommer vara glasklar från svensk sida med våra prioriteringar framåt. Vi behöver en helt annan budget än den vi såg i dag, säger Rosencrantz.
