— Vi tror att det får ganska stort genomslag, även om det inte är 100 procent, säger SEB:s ränte- och valutastrateg Amanda Sundström.
— Det kan vara så att matbutikerna tar tillfället i akt och höjer priser och att slutresultatet inte innebär att konsumenterna faktiskt får hela sänkningen. Det beror väldigt mycket på konkurrenssituationen och efterfrågan, tillägger hon.
Väntas trycka ned inflationen
Men det redan hårda trycket på branschen – politiskt, i media och från olika konsumentbojkotter – gör att utrymmet för att passa på att höja priserna när matmomsen sänks är litet, enligt Sundström.
— Det finns inte tillräckligt goodwill i branschen för att få igenom att matbutikerna sväljer momssänkningen. Om du skulle höja priserna trots att momsen sänks får du inte så bra publicitet, säger hon.
En matprissänkning på drygt 5 procent skulle i sin tur trycka ned inflationen med 0,8 procentenheter, enligt Amanda Sundström. Men då åtgärden antas bli tillfällig – och bara gälla under ett år och nio månader – väntas den inflationseffekten inte få något stort genomslag på Riksbankens penningpolitik. Möjligen kan det på marginalen göra Riksbanken “mer villig” att sänka styrräntan, enligt Sundström.
Kan stimulera konsumtion
Sänkt matmoms – och därmed lägre matpriser – skulle troligen också kunna stimulera fram mer konsumtion generellt, enligt SEB:s ekonomer, då konsumentförtroendet brukar påverkas av just matpriserna.
SEB:s analys – som bygger på att momsen på alla livsmedel sänks – har gjorts sedan SVT i måndags rapporterat att regeringen och Sverigedemokraterna har gjort upp om att halvera matmomsen från 12 till 6 procent under perioden 1 april 2026-31 december 2027.
Förslaget väntas ingå i de nya satsningar på totalt 80 miljarder som regeringen flaggat för i budgetpropositionen för 2026, den så kallade höstbudgeten.
SEB:s beräkning av effekterna utgår bland annat från vad som hände när matmomsen 1996 sänktes från 21 till 12 procent, vilket första året ledde till att matpriserna (inklusive moms) sjönk 7,4 procent.
