Just nu behövs en liten knuff för att få fart på efterfrågan, tycker Erik Thedéen.
— Lägre ränta ger ytterligare stöd åt svensk ekonomi, säger han på en presskonferens.
Beslutet att sänka – fattat på ett möte i Malmö – kommer sedan Riksbankens majoritet konstaterat att prisplanerna i detaljhandel och i tjänstesektorn dämpats.
— Ett annat skäl är att efterfrågan är svag, säger Thedéen.
Starkare krona spelar roll
Kronans förstärkning mot dollarn och stabila inflationsförväntningar är andra faktorer som spelat roll för beslutet, enligt riksbankschefen.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, noterar att det ligger en liten sannolikhet för en räntehöjning i Riksbankens prognos redan i tredje kvartalet 2026.
— Men mycket kommer att hända innan dess, så man ska inte se det som någon stark signal.
Sänkningen innebär att Riksbanken tar ytterligare ett steg ned från räntetoppen på 4,00 procent, som uppnåddes under inflationschocken 2022-2023. Men botten för styrräntan kan därmed vara nådd.
Splittrad analytikerkår
Osäkerhet finns, enligt Thedéen. Han nämner tullar och geopolitik och hur finanspolitiken, inte minst regeringens förslag om halverad moms, stökar till inflationsprognoserna.
— Jokern i prognosen är hur mycket hushållen kommer att fortsätta att spara. Men vi tror vi får en ganska ordentlig uppgång i konsumtion och BNP nästa år – knappt tre procent. Det är vår bästa bedömning, säger Thedéen.
Analytikerkåren var splittrad inför beskedet. Och även Riksbankens direktion var oenig. Vice riksbankschef Anna Seim reserverade sig och ville ha en oförändrad ränta nu, men hålla dörren öppen för en sänkning senare i år.
Marknadsreaktionerna på räntebeskedet var små. Kronan stärktes några ören mot dollarn och euron, medan långa marknadsräntor steg. Stockholmsbörsen reagerade positivt och låg på plus 0,9 någon timme efter räntebeskedet.




