Långa svenska marknadsräntor har klättrat uppåt en tid. Räntan på en tioårig svensk statsobligation har lyft från nivåer kring 2,20 procent i somras till nästan 2,70 procent – de högsta nivåerna sedan hösten 2023.
Riksbankens besked om att sänkningen till 1,75 procent i styrränta är botten och att nästa steg troligen blir en räntehöjning – kanske redan 2026-2027 – gav en liten extra skjuts uppåt på marknadsräntorna med längre löptid.
Fasta boräntor höjs
När långa marknadsräntor stiger pressar det upp bankernas kostnader för att finansiera långa bolån. Detta brukar därför resultera i att räntorna på bolån med längre löptider höjs.
Men att försöka pricka in rätt tidpunkt för när det kan vara gynnsamt att binda sina bolån är extremt svårt, enligt Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer.
Fast det är inte för sent nu, tycker hon:
— Tåget har inte gått, man ska som vanligt se till sina egna förutsättningar.
Utifrån bankernas snitträntor, det vill säga den ränta som bankens kunder i genomsnitt lyckats förhandla fram, så var gapet relativt litet mellan rörligt och bundet i augusti.
Danske Bank erbjöd den lägsta rörliga räntan, 2,73 procent, bland de stora aktörerna. Den som dock valde att binda på 2 år fick samtidigt en ränta på 2,86 procent, det vill säga bara 0,13 procentenheter högre.
— Ska jag bo kvar och tycker att det känns tryggt att veta vad jag ska betala varje månad så är det inte fel att binda nu, säger Christina Sahlberg.
— Sedan har rörligt historiskt ofta varit bättre än bundet.
Stiltje på bostadsmarknaden
På bostadsmarknaden har det samtidigt varit stiltje de senaste månaderna. I augusti sjönk priserna i riket med blygsamma 0,3 procent, enligt Svensk mäklarstatistik. Chefsekonom Robert Boije på den statliga bolånebanken SBAB tror heller inte att dagens räntesänkning får någon nämnvärd betydelse.
— Jag tror inte att det här får fart på bostadsmarknaden. 25 punkter har en oerhört marginell effekt på bostadsmarknaden, möjligen att det skapar en viss trygghet för hushållen, säger han.
