Den nya kontantlagen som röstades igenom i riksdagen den 27 maj innebär att mataffärer och apotek måsta ta emot kontant betalning.
Det ska också gå att sätta in kontanter i en "betryggande utsträckning" och det ska också gå att sätta in dagskassor och växla för företag.
Bakgrunden till den nya lagen är att det blir allt svårare att betala med kontanter i Sverige. I dag görs nio av tio köp med kort, Swish eller digitala plånböcker och allt fler butiker och kaféer säger nej till kontanter.
Kontantlöst Sverige
Den digitala ekonomiska utvecklingen har gått gått fort de senaste åren och Sverige är ett av de länder där kontanter används minst.
Behovet av att kunna betala på olika sätt har växt i takt med det ökade hotet för cyberattacker och andra störningar. Ett exempel som lyfts är Rysslands invasion av Ukraina och hur viktigt det blev för befolkningen där med kontanter inledningsvis, men även i Sverige när Coops system slogs ut.
Regeringen har också lyft ett växande utanförskap hos de som inte kan eller vill ha digitala betalmedel. För de som föredrar sedlar och mynt blir valmöjligheterna allt mer begränsande.
Sveriges nya kontantlag
Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa.
Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter.
Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
Källa: Riksdagen
Kritik mot nya kontantlagen
Förslaget har mött kritik från flera håll, framför allt för att det ska bli verkningslöst eftersom både mataffärer och apotek ofta tar kontanter.
Dessutom hade flera partier velat se att kontantkravet även skulle gälla för vissa myndigheter och tjänster, som hos tandläkaren, på vårdcentralen eller för den som ska göra pass.
– Jag förstår att det blev en besvikelse för många partier. Det bidde bara en tumme tott, säger Ingela Nylund Watz (S) i riksdagen.
Utredning om kontanter hos myndigheter
Efter att Finansutskottet föreslagit att kontantkravet ska gälla även offentligrättsliga tjänster, meddelade regeringen att frågan nu ska utredas.
Det här är offentligrättsliga tjänster
Offentligrättsliga tjänster innefattar staten, kommunen eller andra myndigheter.
Exempelvis:
- sjukvård
- skola
- polis
- domstolar
- socialtjänst
- kollektivtrafik (ibland)
- folkbokföring hos Skatteverket
- passhantering hos Polismyndigheten
Källa: Riksdagen
