Nu är det klart: Ett nytt "sanktionspaket" – bestående av dels en sanktionsavgift, dels en bidragsspärr – kommer att tas i bruk.
"Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet", skriver man i beslutet och fortsätter:
"Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet."
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026 och det är Pensionsmyndigheten respektive Försäkringskassan som kommer att kunna fatta beslut om de mer kännbara konsekvenserna av att felaktigt ha tagit emot ersättning som man inte har rätt till.
Syftet med sanktionerna är att skydda välfärdssystemet.
– Genom att införa bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen stärker vi skyddet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Det är viktigt för att hjälpen ska nå dem som faktiskt har rätt till den, har arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) sagt i ett pressmeddelande tidigare.
Det innebär den nya sanktionsavgiften som införs 1 juli 2026
Sanktionsavgiften innebär att den som får ersättning felaktigt utbetald i vissa fall kan behöva betala mer än bara pengarna tillbaka.
Redan i dag kan den som fått för mycket pengar från exempelvis Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten bli återbetalningsskyldig. Med de nya reglerna kan det dessutom tillkomma en extra avgift.
Enligt Försäkringskassan ska sanktionsavgiften motsvara 25 procent av det belopp som har betalats ut felaktigt och som ska betalas tillbaka. Under 2026 ska avgiften alltid vara minst 2 368 kronor, vilket motsvarar fyra procent av prisbasbeloppet. Det betyder att även en mindre felaktig utbetalning kan leda till en avgift på flera tusen kronor.
Sanktionsavgiften kan utfärdas även vid misstag
Sanktionsavgiften ska inte bara kunna tas ut vid medvetet fusk. Avgiften kan också bli aktuell om en person av misstag har lämnat en felaktig uppgift, eller låtit bli att anmäla en förändring som påverkar rätten till ersättning. Det kan exempelvis handla om uppgifter om inkomst, arbete, studier, boende eller familjeförhållanden. Vilka uppgifter som är relevanta beror helt enkelt på vilken ersättning det gäller.
För den som får ersättning från en myndighet blir det därför ännu viktigare att kontrollera att uppgifterna stämmer – och att anmäla förändringar i tid.
Samtidigt finns det undantag. Enligt Försäkringskassan kan avgiften sättas ned eller tas bort helt om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel handla om att personen har kognitiva svårigheter, är inlagd på sjukhus eller om avgiften riskerar att göra att en vårdnadshavare inte kan försörja sitt barn.
De påverkas av ändringarna
De nya reglerna gäller socialförsäkringen. Det innebär att de kan beröra personer som får ersättning eller bidrag från Försäkringskassan, men också personer som får ersättning från Pensionsmyndigheten.
Det kan alltså handla om exempelvis felaktigt utbetald sjukpenning eller föräldrapenning, som hanteras av Försäkringskassan, eller bostadstillägg som man inte haft rätt till som betalats ut av Pensionsmyndigheten.
– Vi vill att det ska vara så lätt som möjligt att göra rätt från början så att det inte blir fel. Det jobbar vi för på olika sätt, till exempel i handläggningen, genom att kommunicera och utveckla våra tjänster, har Sonila Yliniemi, enhetschef på avdelningen gemensamma försäkringsfrågor och efterlevandeförmåner hos Pensionsmyndigheten, tidigare sagt till Nyheter24 i samband med att man förberedde sig inför det nya sanktionspaketet.
Det innebär den nya bidragsspärren som införs 1 juli 2026
Den andra delen av sanktionspaketet är bidragsspärren. Den innebär, enligt riksdagen, att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten under en viss tid ska kunna stoppa en person från att få rätt till en viss förmån.
För att en bidragsspärr ska bli aktuell krävs det att personen medvetet, eller av grov vårdslöshet, har lämnat felaktiga uppgifter eller låtit bli att lämna uppgifter som har betydelse för rätten till ersättningen eller för hur stort beloppet blir. Det kan också handla om att personen inte har anmält ändrade förhållanden som påverkar ersättningen.
Bidragsspärren ska dock inte gälla alla förmåner samtidigt, utan bara den förmån som de felaktiga uppgifterna eller den uteblivna anmälan gäller. Det innebär att en person som får en bidragsspärr kopplad till en viss ersättning inte automatiskt spärras från hela socialförsäkringen.
Bidragsspärren kan gälla i upp till tre år
En bidragsspärr ska kunna gälla i minst tre månader och som längst i tre år. Hur lång spärren blir ska avgöras utifrån hur allvarlig överträdelsen är och vilka konsekvenser beslutet får för den enskilde. Det ska också kunna vägas in om personen tidigare har gjort sig skyldig till en liknande överträdelse.
Samtidigt finns det begränsningar. En bidragsspärr ska inte få beslutas om det bedöms vara oskäligt. Det finns också vissa förmåner som undantas. Bidragsspärren ska inte kunna beslutas för inkomstgrundad ålderspension eller efterlevandeskydd i form av premiepension. Den ska inte heller gälla inom det statliga tandvårdsstödet.
I vissa situationer ska myndigheten dessutom kunna bestämma att en redan beslutad bidragsspärr inte längre ska gälla.
Hos Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten hittar du mer information om sanktionspaketet och vad som gäller.
Vad tycker du om santionsavgiften och bidragsspärren? Kommentera nedan!
