En försiktig återhämtning börjar nu att synas inom den svenska ekonomin, enligt KI. Under 2026 förväntas bnp-tillväxten (kalenderkorrigerad) uppgå till 2,4 procent jämfört med 1,1 procent i år.
— Tillväxten blir god och det är främst inhemsk efterfrågan som bidrar, säger Ylva Hedén Westerdahl.
KI bedömer samtidigt att hushållen nu ska börja konsumera igen i takt med stigande reallöner. Detta när sänkta skatter bidrar till att den reala disponibla inkomsten växer relativt snabbt, enligt KI.
— Sedan ett år tillbaka har hushållens konsumtion vuxit, om än i blygsam takt. Det är främst konjunkturkänsliga sällanköpsvaror som bidragit till den här uppgången, säger hon.
Sänkt elskatt bidrar
Inflationen beräknas falla tillbaka nästa år som effekt av sänkt matmoms och sänkt elskatt.
— Nästa år beräknas inflationen i genomsnitt bli 0,9 procent. Räknar man bort den sänkta matmomsen och den sänkta elskatten skulle i stället inflationen bli 1,6 procent, säger hon.
KI varnar dock för en viss eftersläpning när de gäller återhämtningen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten beräknas sjunka marginellt till 8,4 procent nästa år från 8,7 i år för att sedan minska rejält under 2027 (7,6 procent).
— Det dröjer ända till 2028 innan arbetslösheten är nere på sin jämviktsnivå. Att arbetsmarknaden släpar efter är dock ett relativt vanligt konjunkturmönster, Ylva Hedén Westerdahl.
Inga fler sänkningar
Efter gårdagens räntesänkning meddelade Riksbanken att det var slutsänkt när det gäller styrräntan. Det är också KI:s bedömning. I stället ser man nu att Riksbanken under 2027 gradvis höjer styrräntan till 2,75 procent, till vill säga 1,0 procentenhet högre än nuvarande nivå.
Rättad version: I en tidigare version uppgavs felaktig uppgift om räntesänkning.
