Har du bostadsbidrag, sjukpenning, föräldrapenning, vab eller bostadstillägg? Då kan uppgifterna du lämnar till myndigheterna bli ännu viktigare från i sommar.
Regeringen vill införa två nya konsekvenser i socialförsäkringen: sanktionsavgift och bidragsspärr. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och riktar sig mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.
Det handlar alltså inte om att alla som får ersättning ska vara oroliga. Men den som lämnar fel uppgifter, eller missar att anmäla förändringar som påverkar ersättningen, kan få större problem än tidigare.
Vad betyder sanktionsavgift och bidragsspärr?
En sanktionsavgift ska kunna tas ut om någon har orsakat att ersättning betalats ut felaktigt eller med för högt belopp genom fel uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Avgiften föreslås bli 25 procent av återkravet, men aldrig lägre än 2 368 kronor under 2026.
Bidragsspärren är den hårdare delen av förslaget. Den ska kunna innebära att en person under en viss tid inte får rätt till en specifik förmån. Enligt regeringen ska spärren kunna gälla i tre månader upp till tre år, men bara vid medvetna eller grovt vårdslösa fel.
– Med en sanktionsavgift och bidragsspärr blir konsekvenserna kännbara för den som försöker tillskansa sig pengar de inte har rätt till. Det handlar både om att värna skattebetalarnas pengar och motverka bidragsbrott som göder den kriminella ekonomin. Det är rätt och rättvist, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.
Ersättningarna du måste vara extra noga med
Förslaget gäller förmåner inom socialförsäkringen, alltså ersättningar som hanteras av bland annat Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Socialförsäkringsbalken omfattar bland annat familjeförmåner, ersättningar vid sjukdom och arbetsskada, förmåner vid funktionsnedsättning, ålderdom, efterlevande samt bostadsstöd.
För barnfamiljer kan det handla om exempelvis:
- Barnbidrag och flerbarnstillägg
- Föräldrapenning
- Tillfällig föräldrapenning, alltså vab
- Bostadsbidrag
- Underhållsstöd
För personer med sjukdom kan det exempelvis handla om:
- Sjukpenning
- Sjukersättning
- Aktivitetsersättning
- Assistansersättning
- Arbetsskadeersättning
För pensionärer kan det framför allt vara viktigt att hålla koll på:
- Bostadstillägg
- Äldreförsörjningsstöd
- Garantipension
Regeringen föreslår dock att inkomstgrundad ålderspension och efterlevandeskydd i form av premiepension ska undantas från just bidragsspärren. Garantipension omfattas inte av det undantaget.
Vardagssituationerna där det lätt kan bli fel
Det är inte alltid stora eller uppenbara fel som gör att en ersättning blir fel. Ofta kan det handla om vardagliga förändringar.
Försäkringskassan skriver att den som får bostadsbidrag, bostadstillägg, sjukpenning eller föräldrapenning behöver anmäla ändrad inkomst. Den som får aktivitetsersättning, livränta eller sjukersättning måste också meddela om man börjar arbeta igen, jobbar mer än tidigare eller får högre lön.
Även familjesituationen kan påverka. Om du får bostadsbidrag, bostadstillägg eller underhållsstöd ska du meddela om du gifter dig, blir sambo, om någon flyttar in, om ett barn flyttar hemifrån eller om barnet får egen inkomst.
För barnfamiljer blir vab en extra tydlig riskzon. Försäkringskassan påminner om att man varje gång man ansöker måste kontrollera uppgifter som arbetsgivare, lön, arbetstid och barnets förskola. Om ersättningen räknas på fel uppgifter kan ersättningen också bli fel, och den som får för mycket pengar måste som regel betala tillbaka.
Har du bostadstillägg? Då måste detta stämma
För pensionärer med bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd är det särskilt viktigt att uppgifterna om boende och ekonomi är aktuella.
Pensionsmyndigheten skriver att den som har bostadstillägg ska meddela om boendekostnaden, boendesituationen, inkomsten eller tillgångarna förändras. Det kan till exempel handla om höjd eller sänkt hyra, ny sambo, att någon flyttar in eller ut, ändrad tjänstepension eller tillgångar över 100 000 kronor.
Myndigheten skriver också att ändringar ska anmälas så snart som möjligt, eller senast inom 14 dagar.
Kan en vanlig miss leda till bidragsspärr?
Enligt regeringen ska den som har rätt till en förmån inte behöva känna oro, så länge man lämnar korrekta uppgifter och uppfyller sin uppgifts- och anmälningsskyldighet. Regeringen skriver också att bidragsspärren ska träffa den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar fel uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden.
Det betyder att en vanlig miss inte automatiskt ska leda till spärr. Regeringen skriver också att spärr inte ska beslutas om det är oskäligt, och att myndigheten ska kunna väga in sådant som talar emot en spärr.
Däremot kan de nya reglerna göra det ännu viktigare att rätta fel snabbt. I propositionen föreslås att sanktionsavgift inte ska beslutas om den enskilde har rättat den oriktiga uppgiften på eget initiativ, eller fullgjort sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet i efterhand på eget initiativ.
Det här ska du ha koll på
- Förslaget föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
- Sanktionsavgiften kan bli 25 procent av återkravet, men minst 2 368 kronor under 2026.
- Bidragsspärr kan gälla en viss förmån i tre månader till tre år.
- Spärren ska bara kunna användas vid medvetna eller grovt vårdslösa fel.
- Barnfamiljer bör vara extra noga med vab, föräldrapenning, bostadsbidrag och ändrad familjesituation.
- Pensionärer med bostadstillägg måste hålla koll på hyra, boende, inkomster och tillgångar.
- Rätta fel så fort du upptäcker dem.
Källa: Regeringskansliet.
