Det rapporteras att allt fler tunga namn inom finansvärlden följer utvecklingen noga, och en oro för en finanskris ökar.
Gemensamt för dem alla är att de lyfter fram risker kopplade till så kallade privata kreditfonder.
Det handlar om aktörer som lånar ut pengar till företag utanför banksystemet, ofta till bolag som har svårare att få traditionella lån. Samtidigt har marknaden vuxit snabbt globalt, vilket fått myndigheter att följa utvecklingen allt mer noggrant.
Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet analyserar nu även svenska myndigheter fenomenet närmare.
Myndigheter saknar viktig information
I Sverige ansvarar bland annat Finansinspektionen, Sveriges riksbank och Riksgälden för finansiell stabilitet.
Enligt Riksbanken finns det fortfarande luckor i kunskapen om marknaden.
– Det finns ingen sammanhållen data, konstaterar Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet för Riksbanken, till SvD.
Bristen på överblick gör det svårare att bedöma hur stora effekterna kan bli om företag som fått finansiering via kreditfonder får problem längre fram.
– Man oroar sig ganska mycket för att man inte har hela bilden, säger han.
Riskerna växer globalt och Sverige följer utvecklingen
Privata kreditfonder har vuxit kraftigt sedan finanskrisen 2008.
Samtidigt har vissa investerare försökt ta ut pengar ur fonderna, vilket i vissa fall lett till begränsningar i uttag hos större förvaltare internationellt.
Skulle problem sprida sig vidare kan det i värsta fall påverka banker och andra aktörer i det finansiella systemet. Därför följer svenska myndigheter utvecklingen noga.
– Man ska inte helt bortse från den här risken och man ska övervaka den så gott man kan, väldigt noga, säger Olof Sandstedt.
Så kan du tänka som sparare och hushåll
Även om fenomenet än så länge bedöms vara begränsat i Sverige uppmanar experter till vaksamhet.
Historiskt har finansoro kunnat påverka både bostadspriser, arbetsmarknad och sparande.
För hushåll kan det därför vara klokt att sprida riskerna i sitt sparande, ha marginaler i ekonomin och följa utvecklingen i ränteläget.
Riksbanken betonar samtidigt att frågan kommer att få större fokus framöver i takt med att marknaden fortsätter växa globalt.
