Skolmatsbudgeten har inte hängt med när priserna stigit.
Sedan 2022 har inflationen ökat betydligt mer än kommunernas och friskolornas satsningar på mat, visar SVT:s genomgång. Det innebär att det i praktiken läggs mindre pengar per elev än tidigare år.
Minskning i reala termer sedan 2022
SVT har granskat skolmatskostnader i kommuner och friskolor över tio år. När siffrorna justeras för inflation syns en tydlig förändring efter 2022.
Då kostade skolmaten i snitt omkring 48 kronor per elev och skoldag.
Två år senare hade den reala kostnaden sjunkit till cirka 45 kronor.
Kommuner tvingas prioritera
Enligt Livsmedelsverket finns inga generella signaler om att kvaliteten i skolmaten har försämrats. Samtidigt beskriver kostexperter att många kommuner pressats av ökade priser de senaste åren.
Det har lett till svårare prioriteringar i köken, där exempelvis dyrare råvaror som kött påverkar menyerna.
– Om man ska fortsätta med vissa kvalitetskrav men har mindre utrymme behöver man anpassa inköpen, säger kostvetaren Emelie Elin, till SVT.
Färre rätter på menyn
Flera kommuner uppger att skolmatsbudgeten inte hängt med inflationen fullt ut, men att man försöker anpassa verksamheten.
I ett av fallen SVT rapporterat om har en kommun bland annat minskat antalet rätter för att hålla nere kostnaderna, medan kostchefen menar att kvaliteten ändå bibehålls.
Stor helhet men små marginaler per elev
Totalt serveras närmare 200 miljoner skolmåltider varje år i Sverige.
Anslagen har ökat över tid, men inte i takt med vare sig inflation eller antalet elever.
Det gör att skolmaten i praktiken ger mindre resurser per elev än tidigare år, trots att de totala kostnaderna i kronor ökat.
Så mycket mindre läggs på skolmaten
Källa: Skolverket & SCB
