Försäkringskassan har i en ny analys kunnat fastslå att ersättningar från myndigheten i allt mindre utsträckning bidrar till barnfamiljers ekonomi.
Istället är deras barn- och familjeersättningar avgörande för de barnfamiljer med låga inkomster, men det täcker långt ifrån alla utgifter hos övriga hushåll. Orsaken är att de inte justeras i takt med inflationen och samhällets ekonomiska utveckling i stort.
Barnfamiljer delade på miljarder i bidrag
Analysen presenteras i rapporten ”Barnhushållens ekonomi – Uppföljning av resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2025”. I den slår man också fast att svenska barnfamiljer totalt delade på 92,8 miljarder under 2024 fördelat på försäkringar, generella bidrag och behovsprövande bidrag.
MISSA INTE: Myndighetens larm: Bada inte här i sommar
Larmet om mammorna: Deras pengar räcker inte till
Efter att publikationen offentliggjorts väljer de nu att slå larm kring en grupp individer, nämligen ensamstående mammor. De har nämligen inte råd med det allra nödvändigaste, slår Försäkringskassan fast.
Trude Warner är analytiker på Försäkringskassan och har varit med och tagit fram rapporten. I ett mejl till Nyheter24 kommenterar hon hur de baserar sin analys. Och när det kommer till de ensamstående mammorna är det en stor andel som lever med låg standard.
"När det gäller att inte ha råd med det nödvändigaste så tittar vi på måttet låg inkomststandard. Har man låg inkomststandard täcker inte hushållets inkomster den så kallade baskonsumtionen. Bland ensamstående mammor med tre barn eller fler beräknas 22 procent ha levt med låg inkomststandard under 2024. Bland sammanboende med tre barn eller fler beräknas 7,4 procent ha levt med låg inkomststandard under 2024".
.jpg "Foto: Jessica Gow / TT")
Vilka konkreta åtgärder gentemot ensamstående behövs?
"I rapportens diskussionsavsnitt lyfter vi en del förslag. Dessa syftar till att häva minskningen av andelen som familjeersättningarna utgör av barnhushållens inkomster i främst de mest utsatta grupperna. Många av förslagen är sånt som lyfts i andra utredningar och rapporter", skriver hon och utvecklar:
"Vi nämner bland annat att man kan höja inkomst- och beloppsgränser för bostadsbidraget. Man skulle även kunna höja barndelen i bostadsbidraget. Vi nämner Riksrevisionens förslag om ett höjt flerbarnstillägg från barn nummer tre, alternativt ett tillägg för ensamstående föräldrar. Dessa reformer skulle då vara riktade mot hushåll med ett större behov".
Barnen hamnar i kläm
När föräldrarna har svårt att få ekonomi att gå ihop och således behöver vrida och vända på slantarna för att få privatekonomin att gå ihop, då är det dessvärre oftast barnen som riskerar att hamna i kläm.
"Att leva i ekonomisk utsatthet är såklart något som kan påverka barn. Om barnet lever i ett hushåll med låg inkomststandard lever det i en absolut ekonomisk utsatthet. Hushållet har inte råd med det nödvändigaste", skriver hon och redogör sedan för delen i rapporten som handlar om relativt mått – vilket förklarar vilka hushåll som lever i ekonomisk utsatthet:
"När inkomstspridningen ökar är det fler hushåll som har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianen i befolkningen. Dessa hushåll sägs leva med relativ låg ekonomisk standard. Det kan då handla om att barnet inte har råd med samma saker och aktiviteter som kompisar som lever i hushåll med högre ekonomisk standard", skriver Trude Warner i sitt mejl till Nyheter24.
