Deras sparbuffert är för liten – gruppen sticker ut

Efter flera år av låg inflation steg konsumentpriserna rejält både under 2021 och 2022. Inflationen nådde då de högsta nivåerna på över 30 år, enligt Riksbanken. Som ett svar på detta höjde Riksbanken, som har i uppgift att "se till att inflationen är låg och stabil över tid", styrräntan i etapper. 

Från att ha haft en nollränta, i maj 2022 och flera år dessförinnan, gick räntan hela vägen upp till 4,0 procent i september 2023. Där låg den fram till maj 2024, då man fattade beslut om att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Sedan dess har man sänkt styrräntan flera gånger och för nuvarande ligger den på 1,75 procent. 

MISSA INTE: Pensionsgasen snart verklig – du får mer pengar i plånboken

Deras sparbuffert är mindre 

Det har varit, och är, med andra ord tuffa ekonomiska tider för många. Med inflationen och de många höjningarna av styrräntan har också stigande bolåneräntor och dyrare livsmedel kommit som ett brev på posten. Detta samtidigt som svenska hushåll, i perioder, sett elräkningar och drivmedelspriser skena iväg.

Under dessa år har många privatekonomer betonat vikten av att ha en så kallad buffert – alltså pengar avsedda att användas när någonting oförutsett inträffar. 

– Bufferten är till för oväntade utgifter som inte ingår i den vanliga budgeten. Exempel på sådana utgifter kan vara en trasig tvättmaskin, akuta tandläkarbesök eller bilreparationer. Bufferten ska inte användas för planerade inköp eller konsumtion, utan för att skydda ekonomin vid oväntade händelser, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom hos Ica Banken, till Nyheter24.

LÄS MER: Snart blir det dyrare att parkera – efter nya momsregler

Men alla har inte den buffert som de faktiskt behöver. I en ny undersökning från Ica Banken, genomförd av Verian, visar det sig att svenskar med barn har lägre sparbudget än de utan barn. Mer specifikt är det tio procent av föräldrar som har mindre än en månadslön i sparbuffert. För svenskar utan barn är motsvarande siffra fyra procent. 

Var tredje förälder säger sig ha två månadslöner eller mindre i buffert. Samtidigt uppger 40 procent av de svarande utan barn att de har tio månadslöner eller mer i buffert. 

Tumregeln: Så mycket ska föräldrar spara

Men hur mycket ska då två föräldrar, i en småbarnsfamilj, spara och lägga undan i en buffert varje månad? Det beror på hushållets inkomster och utgifter, konstaterar Magnus Hjelmér. 

– En tumregel är att försöka spara minst 5–10 procent av nettolönen varje månad. För en barnfamilj där två föräldrar tillsammans har 50 000 kronor i nettolön kan det innebära 2 500–5 000 kronor per månad. Att vara mitt i småbarnsåren är ofta kostsamt, men det viktigaste är att spara något regelbundet. Försök att höja upp sparandet när ni slutar gå på föräldrapenning.

Har du en buffert för oförutsedda utgifter? Kommentera nedan!