I ett tal vid ett möte i den Nationalekonomiska Föreningen år 2024 beskrev Erik Thedéen, Riksbankens chef sedan januari 2023, de senaste åren som "tuffa och turbulenta".
– Först kom pandemin och kastade hela världen in i en enorm hälsokris som också fick stora ekonomiska effekter. När världen hade börjat återhämta sig från pandemin invaderade Ryssland Ukraina, vilket utöver det mänskliga lidandet också har fått stora ekonomiska konsekvenser och lett till geopolitisk oro, sa han då.
Missa inget viktigt, följ oss på Google.jpg)
Och den ekonomiska tillvaron har sannerligen förändrats för svenska hushåll. Utgifterna har, i många fall, blivit större. Detta när veckohandlingen i matbutiken blivit dyrare, när bolåneräntorna skenat iväg till de högsta nivåerna på decennier och när elräkningarna visat på chockhöga belopp. Samtidigt har privatekonom efter privatekonom betonat vikten av ett kontinuerligt sparande såväl som en buffert för att klara av oförutsedda utgifter.
– Som hushåll är det otroligt viktigt att tänka på bufferten, har Arturo Arques, privatekonom hos Swedbank, sagt till SVT 2022.
– Om man kan så är buffertsparandet första prioritet nu, har Sharon Lavie, då privatekonom hos Ikano Bank och nu hos Lendo, sagt till TT 2020, enligt Omni.
– Har du ingen buffert så gäller det att få ihop en så fort du kan. Du behöver akutpengar att falla tillbaka på om något oförutsett händer, har den oberoende privatekonomen Annika Creutzer sagt till SvD 2020.
Vardagsekonomen: "Även små belopp gör skillnad över tid"
Men hur stor den här bufferten är tycks variera rejält. En ny Verian-undersökning, genomförd på uppdrag av Ica Banken, har till exempel visat att tio procent av föräldrar har mindre än en månadslön i sparbuffert, att jämföra med fyra procent av svenskar utan barn. Enligt Magnus Hjelmér, som är vardagsekonom hos just Ica Banken, kan det i vissa lägen finnas goda skäl till att man inte kan spara som tänkt, men det finns också dåliga ursäkter till att inte ta tag i sitt sparande.
– Det kan finnas perioder i livet då det är svårt att spara, till exempel vid arbetslöshet, sjukdom eller andra ekonomiska kriser. Då är det förståeligt att sparandet får stå tillbaka. Däremot är ursäkter som ”jag tjänar för lite” eller ”det är ändå ingen idé” är ofta inte hållbara – även små belopp gör skillnad över tid, och det viktigaste är att komma igång, säger han till Nyheter24.
Då ska du se över ditt sparande
Den som lyssnat till privatekonomernas råd – att ha ett kontinuerligt sparande – kanske har sett till att en viss summa automatiskt överförs till ett sparkonto eller liknande varje månad. Enligt Magnus Hjelmér är ett sådant sparande ett bra sätt att "bygga upp en buffert och långsiktigt sparande". Det gäller emellertid att inte helt och hållet släppa sparandet där.
– Det är viktigt att regelbundet – minst en gång per år eller vid större förändringar i ekonomi, som nytt jobb, ändrad inkomst eller familjesituation – se över sparandet. Då kan man säkerställa att sparandet fortfarande är rimligt i förhållande till inkomster och utgifter, säger ekonomen, som fortsätter vidare:
– Ett tips är att direkt efter lönehöjningen gå in och höja ditt sparande så du inte konsumerar upp de extra pengarna.
